Dagens visdomsord 2016-06-30

I think women are foolish to pretend they are equal to men. They are far superior and always have been. Whatever you give a woman, she will make greater. If you give her sperm, she will give you a baby. If you give her a house, she will give you a home. If you give her groceries, she will give you a meal. If you give her a smile, she will give you her heart. She multiplies and enlarges what is given to her. So, if you give her any crap, be ready to receive a ton of shit. (William Golding)

En bokutlottning

Bokbloggen Boklysten anordnar en bokutlottning igen. Den här gången är det Mons Kallentofts och Markus Luttemans bok Bambi.

Man måste anmäla sig senast den 30 juni kl. 23.59 så skynda på!

Ett jubileum jag inte tänker fira

Idag, den 28 juni 2016, är det exakt två år sedan jag fick min stroke. Inte direkt en dag jag firar, men det är ändå skönt att det gick så bra som det gjorde.

Jag låg på sjukhus i fem veckor. Ofta blir strokepatienter förlamade, men det blev inte jag. Däremot hade jag ingen balans och jag hade ett förfärligt dubbelseende.

Min stroke satt i hjärnstammen. Jag trodde att jag hade tur som fick den där och inte på höger sida av hjärnan som kan ge förlamning på vänster sida eller på vänster sida som kan ge förlamning på höger sida. Så lite jag förstod!

När jag var på återbesök någon månad efter att jag blivit utskriven sade den sjuksköterska som jag fick tala med:
- Under mina tretton år här har jag bara haft två patienter tidigare som har haft en stroke i hjärnstammen. Båda var förlamade från halsen och neråt.

Så visst hade jag tur, men på ett annat sätt än jag själv kunde förstå från början.

Jag har för längesedan ställt undan både rullstol och rollator. Kvarstående problem är värk i ena benet, oförmåga att känna kyla och värme med vänster hand och ett litet balansproblem när jag ska gå i trappor. Men det är småsaker jämfört med hur det kunde ha blivit. Det är trots allt skönt att leva.

Bokbloggsjerka 24-27 juni

Jösses, jag har glömt veckans bokbloggsjerka i regi av Annikas Litteratur- och kulturblogg. Så här lyder veckans fråga:
Vilken karaktär (bok/tv/film) identifierar du dig mest med (både positiva och negativa likheter/egenskaper är välkomna)? 

Jag tror det får bli William Thacker i filmen Notting Hill. Thacker spelas i filmen av Hugh Grant. (Nej, jag identifierar mig inte med Grant utan med Thacker!)

William Thacker är en alldeles vanlig medelmåttig man som driver en bokhandel som säljer resehandböcker. Så en dag kliver skådespelerskan Anna Scott (Julia Roberts) in i butiken. Efter många turer uppstår den stora kärleken, men Thacker vågar inte tro på den. Han stöter bort kvinnan han älskar, därför att han inte tror sig vara god nog för henne.

I sanningens namn

Titel: I sanningens namn
Författare: Viveca Sten
Förlag: Forum (2015)
Antal sidor: 490

I sanningens namn är den tredje boken av Viveca Sten som jag har läst tror jag. Hon är en av de så kallade svenska deckardrottningarna. (Hur många finns det egentligen?)

Det här finns att läsa på bokens baksida:
Midsommar närmar sig och ett sjuttiotal barn har samlats till seglarlägret på Lökholmen, den lilla ön mittemot Sandhamn. Men det finns för få ledare på plats och de klarar inte av att hålla alla barn under uppsikt. De elaka lekarna övergår i mobbning som blir allt grövre. Samtidigt lurar någon i skuggorna, någon som bevakar varje steg barnen tar. Så försvinner ett barn.

Det här är en spännande bok. Olika händelser vävs samman och det är inte självklart vem eller vilka som är skyldiga till de brott som har begåtts. Ju längre in i boken jag kom, desto snabbare vändes bladen. Bara ett kapitel till! Och ännu ett!

Det enda som kändes krystat var när allt ställs på ända under en rättegång. Sådant händer bara i amerikanska TV-deckare!

Men visst är boken läsvärd. En riktigt bra svensk deckare i skärgårdsmiljö.

I Kaosutmaningen får denna bok svara mot punkt 34: Läs en bok med en ensam person på omslaget.

Dagens visdomsord 2016-06-22

Problemet med att vara empatisk är att man tycker synd om skitstövlar också. (Okänd)

En smakebit på söndag - I sanningens namn

Idag är det söndag och då blir det en smakbit. Utan att komma med några spoilers delar man på söndagen med sig av ett stycke från den bok man just håller på med att läsa. Spindeln i nätet är bloggen Flukten fra virkeligheten. Boken som jag läser nu heter I sanningens namn och är skriven av Viveca Sten.

Midsommar närmar sig och ett sjuttiotal barn har samlats till seglarlägret på Lökholmen, den lilla ön mittemot Sandhamn. Men det finns för få ledare på plats och de klarar inte av att hålla alla barn under uppsikt. De elaka lekarna övergår i mobbning som blir allt grövre. Samtidigt lurar någon i skuggorna, någon som bevakar varje steg barnen tar. Så försvinner ett barn.

Smakbiten är hämtad från prologen:

Barnen sov. Solen hade ännu inte gått upp över gräsplanen vid de röda barackerna, daggen glänste fortfarande på jollarna som låt uppdragna på trärampen.
Varje hus rymde två sovsalar och varje sovsal åtta barn. Åtta flickor och pojkar, samtliga med runda kinder och smala kroppar, andra med pubertetens första fjun och knoppande bröst.
Han hade väntat en stund bakom trädstammen, nu drog han ner mössan och såg sig omkring. Det ljusnande fort, småfåglarna kvittrade allt högre.
Han gick närmare.
Fönstret i den närmaste baracken stor på glänt. Innanför skymtade sovande figurer med rufsigt hår och solbrända ansikten. Pannorna var fuktiga av värmen, armarna hängde utanför sängkanten.
Han granskade ytterdörren noga. Den verkade inte vara låst, det gick inte att se någon låskolv i springan mellan dörr och karm.
Han vred på huvudet och svepte med blicken över området. Några hundra meter bort bodde instruktörerna, men sikten skymdes av tallskogen. De hade suttit uppe sent, det var efter midnatt när ljusen släcktes.
Ett litet plask bröt tystnaden. En tärna dök mot det spegelblanka vattnet i fladen. Några knappt synliga vattenstänk, sedan slöt sig ytan igen.
Det skulle bli ett ögonblicks verk, han visste exakt hur han skulle gå till väga.

Utmarker

Titel: Utmarker
Författare: Arne Dahl
Förlag Albert Bonniers Förlag (2016)
Antal sidor: 384

Utmarker är första delen i en ny serie av Arne Dahl. Detta kan man läsa på bokens baksida:

Hon heter Ellen Savinger och har varit försvunnen i tre veckor. Sam Berger fruktar att hon fallit offer för en seriemördare, men få av hans kolleger inom Stockholmspolisen vill lyssna; utan kropp, inget brott.

Så kommer Sam i kontakt med den undflyende Nathalie Fredén som visar sig ha oanade insikter i fallet. En historia med hisnande förgreningar till Sams eget liv tonar fram; plötsligt är även jägaren jagad, och i utmarkerna väntar en sanning som alltför många vill dölja.

Det dröjde ett bra tag innan jag riktigt fastnade för boken. I början var det lite rörigt tyckte jag. Men cirka hundra sidor in i boken var jag fast. Även om Dahl kan vara lite klicheartad i språket så har han verkligen lyckats få ihop en spännande kriminalhistoria. De sista kapitlen kunde jag nästan inte läsa fort nog. Jag ville ju så gärna komma fram till upplösningen.

Och det var en upplösning med överraskningar. Jag tänker inte avslöja ett endaste dugg om detta. Läs boken själva!

Men vet ni vad det värsta var? Efter 384 sidor hade man fortfarande inte fått svar på alla frågor. Boken avslutas med en riktigt saftig cliffhanger! Den infernaliske Arne Dahl inser givetvis att jag är tvungen att köpa hans nästa bok i denna nya serie när den nu kan tänkas komma ut! Varför gör han så mot mig?!

I Kaosutmaningen får denna bok svara mot punkt 21: Läs en bok vars titel består av ett ord.

Bokbloggsjerka 17-20 juni

Bokbloggsjerka i regi av Annikas Litteratur- och kulturblogg. Så här lyder veckans fråga:
Finns det någon tidning du kan tipsa om? Alternativt, finns det någon tidning du saknar trots det enorma utbudet som finns idag?

Jag prenumererade ett tag på tidningen Vi Läser. Den är inte alls dum. Författarreportage och tips på nya böcker. Anledningen till att jag slutade med den var att det blev lite för mycket tidskrifter i brevlådan. Mycket att läsa och värk i plånboken. Men jag rekommenderar den gärna.

En liten dikt så här i sommartid

Vad bjuder oss uppriktigt Afrika?
Vad visa kan Amerika?
Vad Asien? Vad allt Europa?
Jag trotsar öppet alltihopa.
Men Skandinavien - det är alladar!
Blott Sverige svenska krusbär har.
(Carl Johan Love Almquist)

Dagens visdomsord 2016-06-16

Filosofin och dumheten är lika gamla som människan. Och filosofin är i grund och botten inget annat än en raffinerad och omständlig form av dumhet. (Erich Kästner)

Tematrio - Sommarläsplaner

Lyrans Noblesser har en tematrio, som denna gång handlar om sommarläsplaner. Så här skriver Lyran: Detta får bli terminens sista tematrio, jag tar semester och återkommer vid skolstart i augusti. Nu när jag jobbar i skolan har jag blivit mycket sugen på att ha sommarlov. Temat får också bli ett rätt förutsägbart. Berätta om tre texter, genrer, böcker, författare du planerar att läsa! 

Jag är lite dålig på att planera läsandet långt i förväg. Det kan ändras. Men jag ska ändå försöka skaka fram tre böcker som jag hoppas läsa under sommaren.

Jag har läst så mycket positivt på olika bokbloggar om Andy Weirs bok Ensam på Mars. Den finns inte i min bokhylla, men antingen får jag väl köpa boken eller också kolla på biblioteket.

Dödssynden av Harper Lee köpte jag på nätet. Eller rättare sagt: Jag betalade för en bok, men fick aldrig någon :(

Men detta är ju verkligen en klassiker och den ska vara riktigt bra. Det är en bok som jag måste läsa, så jag får väl göra ett nytt försök att få tag i boken.

I sanningens namn av Viveca Sten köpte jag på årets bokrea. Den ligger fortfarande oläst. Det skulle dock inte förvåna mig alls om jag läser den i sommar.

Veckans ord på H

Linda med bloggen enligt O har  en alfabetsutmaning. Varje vecka presenterar hon fem ord på en bokstav. Dessa ska vi associera med böcker. Våra tolkningar av detta är tämligen fria, men det ska handla om böcker eller författare. Veckans bokstav är H.

hat
Jag väljer David Safiers bok Ung i ghettot. Den handlar om upproret i det judiska ghettot i Warszawa. Nazisternas hat mot judarna kan endast mäta sig med det hat som muslimska ledare än idag uttrycker mot judarna.

hemlighet
Det är bara ett par veckor sedan som hemligheter var temat i Lyrans tematrio. Jag väljer en av de böckerna jag valde då, nämligen Vilhelm Mobergs Det gamla riket. Den kom ut 1952 och är en samhällssatir där Moberg gisslar det han upplevde som rättsröta i det svenska samhället.
Handlingen är dock förlagd i det fiktiva kungadömet Idyllien, där konung Alexander XVI regerar. Landet har en ofantlig byråkrati, som bara växer. Men det som oroar samhällets toppskikt är något annat, nämligen att Den Stora Statshemligheten ska läcka ut. Denna hemlighet är att kungen har homosexuella böjelser.

hotfull
Det får bli James Herberts bok Det magiska huset. Jag tyckte inte att boken var särskilt bra, men här passar den ändå in. Mick och Midge köper drömhuset. Ett mer underbart hus står inte att finna. Men snart vänder det och de känner att atmosfären i huset blir alltmer hotfull.

hungrig
Lite på skoj väljer jag Hjalmar Bergmans roman Markurells i Wadköping. Värdshusvärden H H Markurell har en son som han älskar över allt annat i världen. Nu ska gossen ta studenten, men han löper risk att underkännas.  Då bjuder H H Markurell på en hejdundrande lunch för de hungriga censorerna.

huvudstad

Tusen strålande solar av Khaled Hosseini utspelar sig till största delen i Afghanistans huvudstad Kabul. En mycket bra bok med mycken smärta.

Dagens visdomsord 2016-06-08

En skröna är en historia som gott kunde vara sanning men är lögn. Eller en historia som gott kunde vara lögn men är sann. (Jørn Riel)

Läs den här artikeln!

Läs den här artikeln av Olof Åkerlund i Sydsvenskan! Jag tycker att den är så bra!

Bloggstafett - Sommarens boktips

Idag är det Inför sommaren-bloggstafett! Inlägget före mitt hittar du på boktok73.

Vi ska alltså ge förslag på:
1. En bok att läsa när solen skiner
2. En bok att läsa när regnet öser ner

Okej, solen skiner ute. Allt känns bra, man har kall saft inom räckhåll. Då är det en feel good-roman som gäller.
Mitt tips är då Gloria av Åsa Hellberg; en bok som släpptes för bara någon månad sedan.
Den här boken handlar givetvis om en kvinna som heter Gloria. Hon har panik. Hon är Stockholmsoperans mest självlysande stjärna men du ska hon repetera Carmen - mot sin gamla kärlek Dominic. Han, som lämnade henne för att göra internationell karriär, är tillbaka. Gloria inser att det kommer att påverka hennes behagliga liv på ett sätt hon inte alls planerat för. Som 53-årig sångerska borde hon tänka på pension snarare än på passion.

Jaså, regnet vräker ner? Svensk sommar med andra ord. Instängd i sommarstugan, alla retar sig på alla, äktenskapet är hotat. Dags att dra sig tillbaka med en bok.
Och eftersom man ändå är instängd kan man väl läsa nobelpristagaren Orhan Pamuks bok Snö. I den boken är det också människor som blivit instängda i en by, men på grund av våldsamt snöfall.
Boken blev mycket uppmärksammad i Turkiet när den kom ut och den kritiserades också från många håll. Säkerligen därför att den skriver om den tilltagande islamismen, men även om regeringens förtryck av oliktänkande och undertryckandet av fakta om folkmordet på armenier för snart ett sekel sedan. Pamuk nämner ofta hus som han ser och som tillhört armenier.
Poeten Ka är bokens huvudperson, men han är inte bokens "jag". Istället är det Orhan Pamuk själv som då och då kommer in, och han träffar även de personer som romanfiguren mött tidigare i boken. Ett intressant grepp måste jag säga.

Nästa inlägg i denna bloggstafett hittar du på Bokdivisionen kl. 16.00.

En smakebit på söndag - Utmarker

Idag är det söndag och då blir det en smakbit. Utan att komma med några spoilers delar man på söndagen med sig av ett stycke från den bok man just håller på med att läsa. Spindeln i nätet är bloggen Flukten fra virkeligheten. Boken som jag läser nu heter Utmarker och är skriven av Arne Dahl.

Hon heter Ellen Savinger och har varit försvunnen i tre veckor. Sam Berger fruktar att hon fallit offer för en seriemördare, men få av hans kolleger inom Stockholmspolisen vill lyssna; utan kropp, inget brott.
Så kommer Sam i kontakt med den undflyende Nathalie Fredén som visar sig ha oanade insikter i fallet. En historia med hisnande förgreningar till Sams eget liv tonar fram; plötsligt är även jägaren jagad, och i utmarkerna väntar en sanning som alltför många vill dölja.

Jag har bara hunnit läsa 40 sidor, så jag har inte lyckats skaffa mig en uppfattning av boken än. Smakbiten är hämtad från inledningen:

Asplöven darrar. Han hör det trots att han springer, trots att han löper som han aldrig tidigare har löpt genom ängsgräset som når honom till bröstet.
Precis innan ängen vidgar sig blir suset extra starkt. Han hejdar sig. Träden är plötsligt så påträngande att det känns som om någon vill in från en annan tid. Men så snavar han till, och då blir suset återigen svagare. När han lyckas häva snubblandet har det gyllengula hårfladdret nästan försvunnit där framme, mellan de höga grässtråna, och han är tvungen att ta i ännu mer för att inte förlora mark.
Det är en sommardag av den art som återkommer alldeles för sällan. Fjäderlätta moln skär tunna snitt genom den klarblå himlen, vartenda grässtrå skiner i en egen grön nyans.

Veckans ord på G

Linda med bloggen enligt O har  en alfabetsutmaning. Varje vecka presenterar hon fem ord på en bokstav. Dessa ska vi associera med böcker. Våra tolkningar av detta är tämligen fria, men det ska handla om böcker eller författare. Veckans bokstav är G.

gata
Jag återanvänder en bok som jag hade med i Lyrans tematrio om Paris för tre dagar sedan, nämligen nobelpristagaren Patrick Modianos bok De dunkla butikernas gata. Det är en bok som jag inte var så tänd på, men den passar ju in här.

givmild
Då tänker jag på nobelpristagaren Selma Lagerlöf. Om någon kom till Mårbacka och sökte arbete, så sade hon alltid ja, för hon resonerade som så att om någon kom till henne och sökte arbete så behövde han det säkert. Det tycker jag visar på hennes goda och givmilda natur.

groda
Det ordet får mig givetvis att tänka på Thomas Funcks fabler om Kalle Stropp och Grodan Boll. Den senare mest känd för sina utrop "Hörru" och "Sörru"!

gråta
Här går mina tankar till Lukasevangeliet: "Där skall då bliva gråt och tandagnisslan, när I fån se Abraham, Isak och Jakob och alla profeterna vara i Guds rike, men finner eder själva utkastade". 

gröt

Här kom jag att tänka på Oliver Twist av Charles Dickens. Oliver Twist är föräldralös och hamnar på ett barnhem, där det är ont om både mat och omtanke. Oliver gör något som ingen annan har vågat; han ber om mer mat. Då kastas han i arresten. Jag vet inte vad det var för mat han ville ha mer av, men av någon anledning ser jag framför mig att det är mer gröt han vill ha.

Bloggstafett om sommarläsning

Sofie med bloggen Sofies bokblogg har en bloggstafett med temat sommarläsning. Ett antal bokbloggare ger förslag på en bok att läsa när solen skiner och en bok att läsa när regnet öser ner. Nu på söndag äger denna bloggstafett rum. Här är schemat för detta:



9.00 Sofies bokblogg
10.00 Bokmumriken
11.00 The World I Live In
12.00 Agnes bokblogg
13.00 Fanny, Lions Library
14.00 Marika, Boktok73
15.00 Robert, Mina skriva ord
16.00 Veroniqa, Bokdivisionen
17.00 Västmanländskans bokblogg
18.00 Anna, Sagan om sagorna
19.00 Sammanfattning på Sofies bokblogg

Döden tänkte jag mig så

Titel: Döden tänkte jag mig så
Författare: Johanna Mo
Förlag: Forum (2013)
Antal sidor: 339

Denna bok hittade jag i en soffa på Stadsbiblioteket i Karlstad med en lapp med texten: "Varsågod. Den här boken är din. Från Facebookgruppen 'Vi som glömmer/lämnar böcker'. Trevlig läsning."

Döden tänkte jag mig så är en fin titel. Den kommer från en dikt av poeten Bo Setterlind.
Helena Mobacke står länge och tvekar utanför polishuset i Västberga. Ett helt år har hon varit sjukskriven från sin tjänst som kriminalkommissarie och försökt komma över sorgen efter sonens död. Nu ska hon bli chef för en nybildad utredningsgrupp. Men det blir inte den mjukstart hon hoppats på. En tonårspojke knuffas framför ett tunnelbanetåg och omkommer. Någon dag senare blir en kvinna nerknuffad på ett annat tunnelbanespår. Skräcken sprider sig i Stockholm och perrongerna står tomma.

Jag är lite kluven när jag ska försöka säga vad jag tycker om boken. Intrigen är riktigt bra och man får följa polisens arbete, vilket bland annat innebär att söka upp de närmast anhöriga och berätta att en person de älskar har mördats. Men man får också på ett förtjänstfullt sätt följa hur polisen arbetar med olika spår och hur de systematiskt arbetar med att få fram en lista med tänkbara gärningsmän.

Så den delen kan jag inte klaga på. Det är en spännande bok och intrigen fungerar. Det som får mig att vissna lite när jag läser är att så mycket handlar om Helena Mobackes sorg över sonen som tydligen mördats. Det dyker upp hela tiden genom boken och då förväntar jag mig att det ska ha en verklig betydelse i det mordfall som polisen utreder. Varför mördades hennes son? Det här är första boken i en serie, så att man inte får svar på detta i den här boken kan inte bero på att det avhandlats i en tidigare bok. 

Det brukar sägas om teaterpjäser att om man visar upp en pistol i första akten, måste den ha avfyrats innan tredje akten är slut. Så känner jag kring den märkliga sidohistorien om mordet på lille Anton. Det borde ha dykt upp en förklaring till detta innan man nådde fram till sista sidan.

I Kaosutmaningen får denna bok svara mot punkt 24: Läs en deckare med kvinnlig huvudperson.

Veckoutmaning - Lånade, bytta och fådda böcker

Veckans tisdagsutmaning från Kulturkollo. Så här skriver Helena: Veckans tema är som bekant lånat, bytt och fått och eftersom jag är väldigt förtjust i enkäter så blir utmaningen för veckan just en sådan:

1. Hur många biblioteksböcker har du hemlånade just nu?
2. Vilken var den senaste boken du fick?
3. Vilken var den senaste boken du gav bort?
4. Vilken var den senaste boken du bytte till dig och mot vad?
5. Vad läser du just nu och hur fick du tag på den boken?
1. Jag har faktiskt ingen biblioteksbok hemlånad just nu.
2. Det måste vara Döden tänkte jag mig så av Johanna Mo.
3. Hmm, jag tror att jag gav min fru en bok i julklapp, men varken hon eller jag kommer ihåg vad den hette.
4. Jag brukar inte byta böcker.
5. Det är just Döden tänkte jag mig så och det var lite roligt. Jag var på Stadsbiblioteket i Karlstad och satte mig i en soffa. Bredvid mig låg en bok där det stod: Varsågod. Den här boken är din. Från Facebookgruppen "Vi som glömmer/lämnar böcker". Trevlig läsning.

Dagens visdomsord 2016-06-01

Jag skall tala om för er vad kunskap är. Att veta när man vet något och att veta när man inte vet något, det är kunskap. (Konfucius)