Sidor
- Startsida
- Om mig
- Mina böcker
- Ljudböcker
- Antologier
- På gång
- Om recensionsexemplar
- Kaosutmaning 2016
- Kaosutmaning 2017
- Kaosutmaning 2018
- Kaosutmaning 2019
- Kaosutmaning 2020
- Kaosutmaning 2021
- Kaosutmaning 2022
- Kaosutmaning 2023
- Kaosutmaning 2024
- Kvinnliga nobelpristagare
- Klassikerutmaning
- Boktolvan 2022
- Boktolvan 2023
- Boktolvan 2024
lördag 28 juli 2018
Ett bokpaket
Ett bokpaket har landat i min brevlåda. Inte oväntat, för författaren hade frågat om jag ville ha ett recensionsexemplar, och det ville jag, för den här boken tror jag att jag kommer att gilla. Det är Monika Selahns Brytning vilken beskrivs som en politisk spänningsroman.
fredag 27 juli 2018
Helgfrågan v. 30
Helgfråga från Mias bokhörna. Hon har semester nu och har gett Helgfrågan tilläggsnamnet sommaredition. Sommaredition innebär att det är samma fråga veckorna 27-31. Och helgfrågan lyder:
Vad läser du nu?
Bonusfråga: Har du något restips?
Just nu läser jag Skogsliv vid Walden av Henry David Thoreau. En klassiker och en väldigt annorlunda sådan. Denne Thoreau hade många idéer, och understundom prövade han dem i verkligheten. Som när han tillbringade ett par år ute i naturen vid skön Walden.
Om ni har vägarna till Värmland, så kan jag rekommendera ett besök i Rottneros park. En vacker park med träd, buskar och blommor samt även statyer. För de små finns Lilla Annas park med figurer av Inger och Lasse Sandberg.
Vad läser du nu?
Bonusfråga: Har du något restips?
Just nu läser jag Skogsliv vid Walden av Henry David Thoreau. En klassiker och en väldigt annorlunda sådan. Denne Thoreau hade många idéer, och understundom prövade han dem i verkligheten. Som när han tillbringade ett par år ute i naturen vid skön Walden.
Om ni har vägarna till Värmland, så kan jag rekommendera ett besök i Rottneros park. En vacker park med träd, buskar och blommor samt även statyer. För de små finns Lilla Annas park med figurer av Inger och Lasse Sandberg.
onsdag 25 juli 2018
Dagens visdomsord 2018-07-25
Att vara sjuttio år ung är ibland långt mer uppmuntrande och hoppfullt än att vara fyrtio år gammal. (Oliver Wendell Holmes)
söndag 22 juli 2018
En smakebit på söndag - Skogsliv vid Walden
Idag är det söndag. Utan att komma med några spoilers delar man på söndagen med sig av ett stycke från den bok man just håller på med att läsa. Spindeln i nätet är bloggen Betraktninger - tanker om bøker. Boken jag läser är Skogsliv vid Walden av Henry David Thoreau.
År 1845 byggde sig Thoreau en stuga vid tjärnen Walden nära Concord i Massachusetts. Han levde där nära naturen i över två år och hade under tiden få kontakter med civilisationen. Skildringen av det enkla och oberoende livet i skogarna är ett gott exempel på hans kritik mot det framväxande moderna samhällets avigsidor. Thoreaus egensinniga tänkande har påverkat miljoner människor världen över.
Smakbiten är hämtad från sidan 107:
Jag grävde min källare i en backsluttning mot söder, där ett murmeldjur förr grävt sitt bo, ned genom sumak- och björnbärsrötter och de understa vegetationslagren, sex fot i fyrkant och sju fot djup, ned till fin sand, där potatis inte skulle frysa ens under den strängaste vinter. Jag lät sidorna vara i avsatser och stensatte dem inte; men eftersom solen aldrig kommit dit, bibehåller sanden ännu sitt läge. Det var endast ett par timmars arbete. Jag fatt ett särskilt nöje i att bryta mark på detta sätt, ty på nästan alla breddgrader gräver man sig så ned i marken, när man söker ernå en oföränderlig temperatur. Under de mest storartade hus i städerna finns alltjämt den källare, där de förvara sina rötter såsom i forna tider; och långt efter att hela överbyggnaden försvunnit, kan ännu eftervärlden finna dess plats genom tandhugget i jorden. Ett hus är fortfarande endast en sorts kupa över nedgången till en lya.
År 1845 byggde sig Thoreau en stuga vid tjärnen Walden nära Concord i Massachusetts. Han levde där nära naturen i över två år och hade under tiden få kontakter med civilisationen. Skildringen av det enkla och oberoende livet i skogarna är ett gott exempel på hans kritik mot det framväxande moderna samhällets avigsidor. Thoreaus egensinniga tänkande har påverkat miljoner människor världen över.
Smakbiten är hämtad från sidan 107:
Jag grävde min källare i en backsluttning mot söder, där ett murmeldjur förr grävt sitt bo, ned genom sumak- och björnbärsrötter och de understa vegetationslagren, sex fot i fyrkant och sju fot djup, ned till fin sand, där potatis inte skulle frysa ens under den strängaste vinter. Jag lät sidorna vara i avsatser och stensatte dem inte; men eftersom solen aldrig kommit dit, bibehåller sanden ännu sitt läge. Det var endast ett par timmars arbete. Jag fatt ett särskilt nöje i att bryta mark på detta sätt, ty på nästan alla breddgrader gräver man sig så ned i marken, när man söker ernå en oföränderlig temperatur. Under de mest storartade hus i städerna finns alltjämt den källare, där de förvara sina rötter såsom i forna tider; och långt efter att hela överbyggnaden försvunnit, kan ännu eftervärlden finna dess plats genom tandhugget i jorden. Ett hus är fortfarande endast en sorts kupa över nedgången till en lya.
lördag 21 juli 2018
Omslag till Ingenting att se
Jag har letat efter en bra omslagsbild till Ingenting att se, och det har inte varit det lättaste. Men nu har jag hittat en som jag vill ha. Se bilden till höger här! Problemet är att bilden är lågupplöst, men fotografen har lovat att leta och se om hon möjligen har en högupplöst version någonstans. Jag hoppas det!
Begynnelse
Titel: Begynnelse
Originalets titel: Origin
Författare: Dan Brown
Förlag: Albert Bonniers Förlag (2017)
Antal sidor: 521
Professor Robert Langdon anländer till Guggenheimmuseet i Bilbao för att närvara vid avslöjandet av en upptäckt som enligt inbjudan kommer att "förändra vetenskapen för alltid". Edmond Kirsch, en fyrtioårig miljardär som blivit världskänd för sina tekniska uppfinningar och djärva förutsägelser, hävdar att han funnit svaret på två av mänsklighetens mest omdebatterade frågor: Varifrån kommer vi? Vart är vi på väg?
När den spektakulära presentationen inleds inser Langdon att han och de hundratals andra gästerna står inför ett avslöjande som är långt mer kontroversiellt än de kunnat ana.
Men plötsligt exploderar den välorkestrerade kvällen i kaos. Langdon finner sig vara måltavla för en okänd fiende som inte tycks sky några medel för att förhindra att Kirschs banbrytande upptäckt når dagens ljus.
Som alla andra böcker av denne oerhört framgångsrike författare är tempot i Begynnelse högt. Dan Brown har tagit för vana att låta sin tjocka böcker utspela sig inom loppet av ett dygn.
Denne amerikanske författare brukar låta det mesta av handlingen utspela sig i Europa. Måhända därför att han då kan fabulera lite kring de miljöer han beskriver. Han framhåller ofta att alla platser och organisationer som nämns i böckerna är verkliga, men autenticiteten är väl inte hundraprocentig. Begynnelse utspelar sig i Spanien och vi får veta att den åldrige och sjuklige kungen har varit statschef sedan Franco dog, men att slutet nu närmar sig. Kronprins Julián väntar på att ta över som kung. Som bekant var det Juan Carlos I som blev kung 1977 och han lever än, men har abdikerat. Den nuvarande kungen heter Felipe VI. Någon Julián tror jag aldrig har förekommit i den spanska kungahuset. Detta bekymrar dock antagligen inte de amerikanska läsarna, vars kunskaper om de europeiska länderna brukar vara bristfällig.
Samtidigt kan jag förstå att Brown måste hitta på sådana saker, eftersom det är svårt att blanda in verkliga statsledare i en skönlitterär bok.
Boken är en bladvändare, som alla Browns tidigare böcker. Jag är förtjust i dem, även om denna bok inte når upp till den klass som Änglar och demoner hade. Men ändå är det spännande att följa Robert Langdons kamp, som vanligt med en vacker kvinna vid sin sida, för att finna det som någon vill dölja.
Redan efter halva boken började jag misstänka vem som stod bakom komplotterna, men sedan tvekade jag. Det visade sig emellertid att jag haft rätt, även om jag inte hade förstått motivet.
Författaren har funnit en modell för sina böcker som fungerar, och därför fortsätter han med denna. Någon stor stilist är han inte. Ibland påpekar Langdon saker som läsaren nog kan förstå ändå. Men det spelar ingen roll. Dan Brown kan skratta hela vägen till banken. Och jag har för länge sedan bestämt mig för att stå ut med att det blir en del taffliga passager, eftersom jag tycker att de ändå är riktigt bra spänningsromaner.
I kaosutmaningen får denna bok svara mot punkt 14: En bok du inte läst från en författare du älskar. (Nåja, älskar och älskar. Jag gillar hans böcker i alla fall...)
Originalets titel: Origin
Författare: Dan Brown
Förlag: Albert Bonniers Förlag (2017)
Antal sidor: 521
Professor Robert Langdon anländer till Guggenheimmuseet i Bilbao för att närvara vid avslöjandet av en upptäckt som enligt inbjudan kommer att "förändra vetenskapen för alltid". Edmond Kirsch, en fyrtioårig miljardär som blivit världskänd för sina tekniska uppfinningar och djärva förutsägelser, hävdar att han funnit svaret på två av mänsklighetens mest omdebatterade frågor: Varifrån kommer vi? Vart är vi på väg?
När den spektakulära presentationen inleds inser Langdon att han och de hundratals andra gästerna står inför ett avslöjande som är långt mer kontroversiellt än de kunnat ana.
Men plötsligt exploderar den välorkestrerade kvällen i kaos. Langdon finner sig vara måltavla för en okänd fiende som inte tycks sky några medel för att förhindra att Kirschs banbrytande upptäckt når dagens ljus.
Som alla andra böcker av denne oerhört framgångsrike författare är tempot i Begynnelse högt. Dan Brown har tagit för vana att låta sin tjocka böcker utspela sig inom loppet av ett dygn.
Denne amerikanske författare brukar låta det mesta av handlingen utspela sig i Europa. Måhända därför att han då kan fabulera lite kring de miljöer han beskriver. Han framhåller ofta att alla platser och organisationer som nämns i böckerna är verkliga, men autenticiteten är väl inte hundraprocentig. Begynnelse utspelar sig i Spanien och vi får veta att den åldrige och sjuklige kungen har varit statschef sedan Franco dog, men att slutet nu närmar sig. Kronprins Julián väntar på att ta över som kung. Som bekant var det Juan Carlos I som blev kung 1977 och han lever än, men har abdikerat. Den nuvarande kungen heter Felipe VI. Någon Julián tror jag aldrig har förekommit i den spanska kungahuset. Detta bekymrar dock antagligen inte de amerikanska läsarna, vars kunskaper om de europeiska länderna brukar vara bristfällig.
Samtidigt kan jag förstå att Brown måste hitta på sådana saker, eftersom det är svårt att blanda in verkliga statsledare i en skönlitterär bok.
Boken är en bladvändare, som alla Browns tidigare böcker. Jag är förtjust i dem, även om denna bok inte når upp till den klass som Änglar och demoner hade. Men ändå är det spännande att följa Robert Langdons kamp, som vanligt med en vacker kvinna vid sin sida, för att finna det som någon vill dölja.
Redan efter halva boken började jag misstänka vem som stod bakom komplotterna, men sedan tvekade jag. Det visade sig emellertid att jag haft rätt, även om jag inte hade förstått motivet.
Författaren har funnit en modell för sina böcker som fungerar, och därför fortsätter han med denna. Någon stor stilist är han inte. Ibland påpekar Langdon saker som läsaren nog kan förstå ändå. Men det spelar ingen roll. Dan Brown kan skratta hela vägen till banken. Och jag har för länge sedan bestämt mig för att stå ut med att det blir en del taffliga passager, eftersom jag tycker att de ändå är riktigt bra spänningsromaner.
I kaosutmaningen får denna bok svara mot punkt 14: En bok du inte läst från en författare du älskar. (Nåja, älskar och älskar. Jag gillar hans böcker i alla fall...)
Helgfrågan v. 29
Helgfråga från Mias bokhörna. Hon har semester nu och har gett Helgfrågan tilläggsnamnet sommaredition. Sommaredition innebär att det är samma fråga veckorna 27-31. Och helgfrågan lyder:
Vad läser du nu?
Bonusfråga: Har du något restips?
Igår kväll läste jag klart Dan Browns Begynnelse. En bladvändare, precis som alla andra av hans böcker. Den här gången handlade det om svaret på mänsklighetens ständiga frågor: Vadan och varthän? Eller med ett modernare språk: Varifrån kommer vi? Vart är vi på väg?
Veckans restips får bli Mus-Olles museum i Ytterån i Jämtland.
Mus-Olle var en mycket speciell man, som sparade allt. Och när jag säger allt, så menar jag ALLT. Verktyg, flaskor, tablettaskar. Han har även balsamerat djur. Även löss!
Hans samlade saker har blivit ett museum.
Vart och ett av föremålen är kanske inget att se. Hur roligt är det att titta på en tom tablettask? Men det är mängden som gör det. I museets samlingar lär det finnas 150000 objekt!
Här är en länk till museets hemsida.
Vad läser du nu?
Bonusfråga: Har du något restips?
Igår kväll läste jag klart Dan Browns Begynnelse. En bladvändare, precis som alla andra av hans böcker. Den här gången handlade det om svaret på mänsklighetens ständiga frågor: Vadan och varthän? Eller med ett modernare språk: Varifrån kommer vi? Vart är vi på väg?
Veckans restips får bli Mus-Olles museum i Ytterån i Jämtland.
Mus-Olle var en mycket speciell man, som sparade allt. Och när jag säger allt, så menar jag ALLT. Verktyg, flaskor, tablettaskar. Han har även balsamerat djur. Även löss!
Hans samlade saker har blivit ett museum.
Vart och ett av föremålen är kanske inget att se. Hur roligt är det att titta på en tom tablettask? Men det är mängden som gör det. I museets samlingar lär det finnas 150000 objekt!
Här är en länk till museets hemsida.
onsdag 18 juli 2018
Dagens visdomsord 2018-07-18
Titta in till någon när som helst om du känner för det. Säger de "Usch, är det du!" kan du ju titta ut igen. (Nalle Puh)
söndag 15 juli 2018
En smakebit på söndag - Begynnelse
Idag är det söndag. Utan att komma med några spoilers delar man på söndagen med sig av ett stycke från den bok man just håller på med att läsa. Spindeln i nätet är bloggen Betraktninger - tanker om bøker. Boken jag läser just nu är Begynnelse av Dan Brown.
Professor Robert Langdon anländer till Guggenheimmuseet i Bilbao för att närvara vid avslöjandet av en upptäckt som enligt inbjudan kommer att "förändra vetenskapen för alltid". Edmond Kirsch, en fyrtioårig miljardär som blivit världskänd för sina tekniska uppfinningar och djärva förutsägelser, hävdar att han funnit svaret på två av mänsklighetens mest omdebatterade frågor: Varifrån kommer vi? Vart är vi på väg?
När den spektakulära presentationen inleds inser Langdon att han och de hundratals andra gästerna står inför ett avslöjande som är långt mer kontroversiellt än de kunnat ana.
Men plötsligt exploderar den välorkestrerade kvällen i kaos. Langdon finner sig vara måltavla för en okänd fiende som inte tycks sky några medel för att förhindra att Kirschs banbrytande upptäckt når dagens ljus.
Smakbiten är hämtad från sidan 62:
"Robert, vi har inte så mycket tid. Den här kvällen är en stor händelse för mig. Den är faktiskt viktig för hela mänskligheten."
Langdon kände hur hans förväntningar steg.
"Jag gjorde nyligen en vetenskaplig upptäckt", sa Edmond. "Det är ett genombrott som kommer att få långtgående konsekvenser. Nästan ingen på jorden vet något än, och i kväll - mycket snart - ska jag tala till världen direkt och offentliggöra vad jag har funnit."
"Jag vet inte vad jag ska säga", svarade Langdon. "Det låter fantastiskt."
Edmond sänkte rösten och hans tonfall blev ovanligt spänt för att vara han. "Innan jag offentliggör den här informationen, Robert, vill jag be dig om ett råd." Han tvekade. "Jag fruktar att mitt liv hänger på det."
Professor Robert Langdon anländer till Guggenheimmuseet i Bilbao för att närvara vid avslöjandet av en upptäckt som enligt inbjudan kommer att "förändra vetenskapen för alltid". Edmond Kirsch, en fyrtioårig miljardär som blivit världskänd för sina tekniska uppfinningar och djärva förutsägelser, hävdar att han funnit svaret på två av mänsklighetens mest omdebatterade frågor: Varifrån kommer vi? Vart är vi på väg?
När den spektakulära presentationen inleds inser Langdon att han och de hundratals andra gästerna står inför ett avslöjande som är långt mer kontroversiellt än de kunnat ana.
Men plötsligt exploderar den välorkestrerade kvällen i kaos. Langdon finner sig vara måltavla för en okänd fiende som inte tycks sky några medel för att förhindra att Kirschs banbrytande upptäckt når dagens ljus.
Smakbiten är hämtad från sidan 62:
"Robert, vi har inte så mycket tid. Den här kvällen är en stor händelse för mig. Den är faktiskt viktig för hela mänskligheten."
Langdon kände hur hans förväntningar steg.
"Jag gjorde nyligen en vetenskaplig upptäckt", sa Edmond. "Det är ett genombrott som kommer att få långtgående konsekvenser. Nästan ingen på jorden vet något än, och i kväll - mycket snart - ska jag tala till världen direkt och offentliggöra vad jag har funnit."
"Jag vet inte vad jag ska säga", svarade Langdon. "Det låter fantastiskt."
Edmond sänkte rösten och hans tonfall blev ovanligt spänt för att vara han. "Innan jag offentliggör den här informationen, Robert, vill jag be dig om ett råd." Han tvekade. "Jag fruktar att mitt liv hänger på det."
lördag 14 juli 2018
En ny recension av Skam
Det har minsann poppat upp en ny recension av Skam. Det är Åsa med bokbloggen Bokhyllan som läst boken.
Hon skriver bland annat följande:
Två saker var som allra bäst med denna historiska roman. För det första är språket helt perfekt matchat, både för att passa tiden som avses men ändå tillsammans med ett samtida språkbruk som gör att det blir oerhört lättläst. Något som också imponerar är hur folklivet beskrivs, känns autentiskt för tiden och platsen för där handlingen utspelas. Man förstår med all tydlighet att författaren har ett genuint intresse för 1800-talet, hur man levde då, och där. Ibland kan nutida modeord i dialoger sticka mig i ögonen när det gäller historiska romaner, här fanns inget sådant, så även dialogerna känns rätt och för de olika karaktärstyperna passande rakt igenom.
Hela recensionen kan man läsa här.
Hon skriver bland annat följande:
Två saker var som allra bäst med denna historiska roman. För det första är språket helt perfekt matchat, både för att passa tiden som avses men ändå tillsammans med ett samtida språkbruk som gör att det blir oerhört lättläst. Något som också imponerar är hur folklivet beskrivs, känns autentiskt för tiden och platsen för där handlingen utspelas. Man förstår med all tydlighet att författaren har ett genuint intresse för 1800-talet, hur man levde då, och där. Ibland kan nutida modeord i dialoger sticka mig i ögonen när det gäller historiska romaner, här fanns inget sådant, så även dialogerna känns rätt och för de olika karaktärstyperna passande rakt igenom.
Hela recensionen kan man läsa här.
En klassikerutmaning (fortsättningen)
Vargnatt utmanade sig själv att läsa en klassiker varje månad under första halvåret 2018 och jag hängde på.
Detta är uppnått. Vargnatt har förlängt det till andra halvåret, och jag hänger på igen.
Följande sex klassiker tänker jag läsa under årets andra halvår:
Detta är uppnått. Vargnatt har förlängt det till andra halvåret, och jag hänger på igen.
Följande sex klassiker tänker jag läsa under årets andra halvår:
- Skogsliv vid Walden av Henry David Thoreau
- Dr Jekyll och Mr Hyde av Robert Louis Stevenson
- Rasken av Vilhelm Moberg
- Frankenstein av Mary Wollstonecraft Shelley
- Måsen av Richard Bach
- En julsaga av Charles Dickens
Kallocain
Titel: Kallocain
Författare: Karin Boye
Förlag: Albert Bonniers Förlag (1973) (Första utgåva 1940)
Antal sidor: 159
Kallocain är en framtidsvision över ett polisstyrt och militariserat övervakningssamhälle. Med sin sanningsdrog har kemisten Leo Kall funnit en väg in till medborgarnas själar. Det visar sig att de flesta hyser heta drömmar om uppror mot Världsstaten och en önskan om Ökenstaden - en avlägsen plats för frihet och kärlek. Leo Kall börjar själv tvivla på Staten och ifrågasätta sin roll som lojal medsoldat. Karin Boye har med Kallocain målat upp ett 1984, nästan ett decennium före George Orwell. En kuslig dystopi, men samtidigt en tro på människans förmåga att skapa en annan, levande värld.
Detta är en bra bok, om än inte en trevlig och lättsam sådan. Dystopier brukar inte vara det. Det är ett samhälle där det anses som självklart att Staten inte är till för människorna. Givetvis är människorna till för Staten.
Leo Kall är en av många nyttiga idioter i Världsstaten. Beredd att ange sina närmaste om det krävs, och lika rädd för att själv bli angiven. Men hans tankar börjar allt oftare kretsa kring det förbjudna. Finns det inget mer? Måste det vara fel att drömma om något utöver det Staten tillåter?
Karin Boyes roman publicerades första gången 1940. Andra världskriget hade startat året innan. Måhända hade hon det nazistiska Tyskland i åtanke. Men det skulle lika gärna kunna ha varit Stalins Sovjetunionen som inspirerade henne. Politiska samhällssystem där individen blir den förtryckande statsmaktens redskap.
Det är lätt att dra paralleller till George Orwells 1984. Jag undrar om 1984 hade varit lika känd om Karin Boye hade skrivit på engelska.
I kaosutmaningen får denna bok svara mot punkt 4: En bok som även finns som film eller TV-serie.
Vargnatt utmanade sig själv och andra att läsa en klassiker varje månad under årets första halvår (med möjlighet till förlängning.) Kallocain är min juniklassiker.
Författare: Karin Boye
Förlag: Albert Bonniers Förlag (1973) (Första utgåva 1940)
Antal sidor: 159
Kallocain är en framtidsvision över ett polisstyrt och militariserat övervakningssamhälle. Med sin sanningsdrog har kemisten Leo Kall funnit en väg in till medborgarnas själar. Det visar sig att de flesta hyser heta drömmar om uppror mot Världsstaten och en önskan om Ökenstaden - en avlägsen plats för frihet och kärlek. Leo Kall börjar själv tvivla på Staten och ifrågasätta sin roll som lojal medsoldat. Karin Boye har med Kallocain målat upp ett 1984, nästan ett decennium före George Orwell. En kuslig dystopi, men samtidigt en tro på människans förmåga att skapa en annan, levande värld.
Detta är en bra bok, om än inte en trevlig och lättsam sådan. Dystopier brukar inte vara det. Det är ett samhälle där det anses som självklart att Staten inte är till för människorna. Givetvis är människorna till för Staten.
Leo Kall är en av många nyttiga idioter i Världsstaten. Beredd att ange sina närmaste om det krävs, och lika rädd för att själv bli angiven. Men hans tankar börjar allt oftare kretsa kring det förbjudna. Finns det inget mer? Måste det vara fel att drömma om något utöver det Staten tillåter?
Karin Boyes roman publicerades första gången 1940. Andra världskriget hade startat året innan. Måhända hade hon det nazistiska Tyskland i åtanke. Men det skulle lika gärna kunna ha varit Stalins Sovjetunionen som inspirerade henne. Politiska samhällssystem där individen blir den förtryckande statsmaktens redskap.
Det är lätt att dra paralleller till George Orwells 1984. Jag undrar om 1984 hade varit lika känd om Karin Boye hade skrivit på engelska.
I kaosutmaningen får denna bok svara mot punkt 4: En bok som även finns som film eller TV-serie.
Vargnatt utmanade sig själv och andra att läsa en klassiker varje månad under årets första halvår (med möjlighet till förlängning.) Kallocain är min juniklassiker.
torsdag 12 juli 2018
Helgfrågan v. 28
Helgfråga från Mias bokhörna. Hon har semester nu och har gett Helgfrågan tilläggsnamnet sommaredition. Sommaredition innebär att det är samma fråga veckorna 27-31. Och helgfrågan lyder:
Vad läser du nu?
Bonusfråga: Har du något restips?
Jag får ge samma svar som förra veckan. Jag håller på med Karin Boyes roman Kallocain. En riktig dystopi. Lite lustigt att det kom långt före George Orwells 1984, men ändå är det den senare romanen som är riktigt känd. Kanske beror det på att Boye skrev på svenska och inte på engelska.
Ett nytt restips kan jag däremot presentera. Om ni kommer till Jämtland, så kan jag rekommendera ett besök i kung Chulalongkorns paviljong.
Det är världens enda thailändska paviljong utanför Thailand och den ligger i Ragunda kommun.
Historien bakom är att den thailändske kungen besökte Sverige 1897 för att bevista den internationella konst- och industriutställningen i Stockholm. Kung Chulalongkorn och hans båda söner var intresserade av svensk sågverksindustri och åkte därför till Sveriges nordligare delar. Minnet av den thailändske kungens besök har levt kvar i Ragunda. När detta uppmärksammades i Thailand, kom idén upp att bygga en paviljong i Ragunda. Läs mer om historien bakom paviljongen här.
Vad läser du nu?
Bonusfråga: Har du något restips?
Jag får ge samma svar som förra veckan. Jag håller på med Karin Boyes roman Kallocain. En riktig dystopi. Lite lustigt att det kom långt före George Orwells 1984, men ändå är det den senare romanen som är riktigt känd. Kanske beror det på att Boye skrev på svenska och inte på engelska.
Ett nytt restips kan jag däremot presentera. Om ni kommer till Jämtland, så kan jag rekommendera ett besök i kung Chulalongkorns paviljong.
Det är världens enda thailändska paviljong utanför Thailand och den ligger i Ragunda kommun.
Historien bakom är att den thailändske kungen besökte Sverige 1897 för att bevista den internationella konst- och industriutställningen i Stockholm. Kung Chulalongkorn och hans båda söner var intresserade av svensk sågverksindustri och åkte därför till Sveriges nordligare delar. Minnet av den thailändske kungens besök har levt kvar i Ragunda. När detta uppmärksammades i Thailand, kom idén upp att bygga en paviljong i Ragunda. Läs mer om historien bakom paviljongen här.
onsdag 11 juli 2018
Dagens visdomsord 2018-07-11
När en katt ligger och sover i ett rum finns det inte mycket mer för en inredare att göra där. (Ernst Kirchsteiger)
söndag 8 juli 2018
En smakebit på söndag - Kallocain
Idag är det söndag. Utan att komma med några spoilers delar man på söndagen med sig av ett stycke från den bok man just håller på med att läsa. Spindeln i nätet är bloggen Betraktninger - tanker om bøker. Boken jag läser just nu är Kallocain av Karin Boye.
Kallocain är en framtidsvision över ett polisstyrt och militariserat övervakningssamhälle. Med sin sanningsdrog har kemisten Leo Kall funnit en väg in till medborgarnas själar. Det visar sig att de flesta hyser heta drömmar om uppror mot Världsstaten och en önskan om Ökenstaden - en avlägsen plats för frihet och kärlek. Leo Kall börjar själv tvivla på Staten och ifrågasätta sin roll som lojal medsoldat. Karin Boye har med Kallocain målat upp ett 1984, nästan ett decennium före George Orwell. En kuslig dystopi, men samtidigt en tro på människans förmåga att skapa en annan, levande värld.
Smakbiten är hämtad från sidan 26:
På väggen satt polisörat och bredvid polisögat, lika verksamt i mörker som i ljus. Ingen kunde finna dem annat än välmotiverade: vilka härdar för spionage och konspirationer kunde inte föräldrarummen annars bli, helst som de också användes som besöksrum! Senare, då jag fick en så intim inblick i åtskilliga medsoldaters familjeliv, blev jag tvungen att sätta polisörat och polisögat i nära sammanhang med den otillfredsställande nativitetskurvan inom Världsstaten. Men jag tror knappast det var för deras skull som mitt blod numera så lätt stillnade. Så hade det åtminstone aldrig varit förr. Vår Världsstat hade minst av allt någon asketisk syn på könet, tvärtom var det ju nödvändigt och hedervärt att avla nya medsoldater, och allting gjordes för att män och kvinnor alltifrån fullmogen ålder skulle ha tillfälle att fylla sin plikt i det avseendet. Från början hade jag heller inte haft något emot, om man från högre ort då och då konstaterade att jag var man. Snarare hade det varit en sporre. Över våra nätter förr hade det legat ett skimmer av festlig föreställning, där vi två inte var annat än högtidligt gripna och ansvarsmedvetna fullbordare av ett ritual i Statens egen åsyn.
Kallocain är en framtidsvision över ett polisstyrt och militariserat övervakningssamhälle. Med sin sanningsdrog har kemisten Leo Kall funnit en väg in till medborgarnas själar. Det visar sig att de flesta hyser heta drömmar om uppror mot Världsstaten och en önskan om Ökenstaden - en avlägsen plats för frihet och kärlek. Leo Kall börjar själv tvivla på Staten och ifrågasätta sin roll som lojal medsoldat. Karin Boye har med Kallocain målat upp ett 1984, nästan ett decennium före George Orwell. En kuslig dystopi, men samtidigt en tro på människans förmåga att skapa en annan, levande värld.
Smakbiten är hämtad från sidan 26:
På väggen satt polisörat och bredvid polisögat, lika verksamt i mörker som i ljus. Ingen kunde finna dem annat än välmotiverade: vilka härdar för spionage och konspirationer kunde inte föräldrarummen annars bli, helst som de också användes som besöksrum! Senare, då jag fick en så intim inblick i åtskilliga medsoldaters familjeliv, blev jag tvungen att sätta polisörat och polisögat i nära sammanhang med den otillfredsställande nativitetskurvan inom Världsstaten. Men jag tror knappast det var för deras skull som mitt blod numera så lätt stillnade. Så hade det åtminstone aldrig varit förr. Vår Världsstat hade minst av allt någon asketisk syn på könet, tvärtom var det ju nödvändigt och hedervärt att avla nya medsoldater, och allting gjordes för att män och kvinnor alltifrån fullmogen ålder skulle ha tillfälle att fylla sin plikt i det avseendet. Från början hade jag heller inte haft något emot, om man från högre ort då och då konstaterade att jag var man. Snarare hade det varit en sporre. Över våra nätter förr hade det legat ett skimmer av festlig föreställning, där vi två inte var annat än högtidligt gripna och ansvarsmedvetna fullbordare av ett ritual i Statens egen åsyn.
lördag 7 juli 2018
Mannen i Stockholm
Titel: Mannen i Stockholm
Författare: Eric Marcus Andersson
Förlag: Egenproduktion hos Vulkan (2018)
Antal sidor: 435 (pocket)
År 1959 har andra världskriget varit ett avslutat kapitel i nästan femton år. Resan hade börjat i Paris där de undersökt staden ett par dagar innan. Skuggan av krigets ondska sträcker sig dock lång fortfarande, inte bara över tid, men även rum. Den påbörjar sin färd i Karibien för att sedan vända mot Stockholm där det makabra eskalerar. En professor sitter delvis på svar, frågan är hur ondskan och hatet ska stoppas.
Mannen i Stockholm är Eric Marcus Anderssons debutroman. På ett skickligt sätt bygger han upp spänningen. Vad är egentligen sambandet mellan mordoffren? Hur kan någon, femton år efter kriget, känna ett behov av att mörda människor, som till synes är helt oskyldiga. Svaret får läsaren inte förrän alldeles i slutet, så som det ska vara i en spänningsroman, och där kastas plötsligt allt över ända.
Författaren låter flera karaktärer komma till tals. Att använda sig av mer än en berättarröst gör att vi kommer fler personer nära. Däremot kan jag känna att det blir lite märkligt med de våldsamma händelserna i Stockholm 1959. En författare kan ibland välja en fiktiv plats för de händelser han skapar, eller också förlägga händelserna något framåt i tiden. Men här handlar det om en tid och en plats som är kända av läsaren, och då kan åtminstone jag fundera över varför jag aldrig hört talas om detta tidigare. Nu förstår jag av innehållet i boken att det var nödvändigt att inte ha för stort tidsmässigt avstånd till andra världskriget, men det skaver ändå lite.
Hantverket när det gäller att skapa en spänningsroman med tempo behärskar författaren. Dock finns det saker som stör mig, och det är framför allt språket. Subjekt och objekt används ofta på fel sätt och ibland känns språket mer nutid än 1959. På några ställen stoppas synnerligen ovanliga ord in, men jag är inte säker på att de alltid är rätt använda. Att låta en person tala tyska kan vara helt relevant, men då ska tyskan vara korrekt. En av huvudpersonerna säger vid flera tillfällen "Händer hoch". Det heter "Hände hoch"! Sådant slarv irriterar mig.
Sammanfattningsvis vill jag säga att det var en intressant roman att läsa. Om författaren låter någon korrekturläsa texten kan nästa roman bli något att se fram mot.
I kaosutmaningen får denna bok svara mot punkt 24: En bok med många berättarröster.
Författare: Eric Marcus Andersson
Förlag: Egenproduktion hos Vulkan (2018)
Antal sidor: 435 (pocket)
År 1959 har andra världskriget varit ett avslutat kapitel i nästan femton år. Resan hade börjat i Paris där de undersökt staden ett par dagar innan. Skuggan av krigets ondska sträcker sig dock lång fortfarande, inte bara över tid, men även rum. Den påbörjar sin färd i Karibien för att sedan vända mot Stockholm där det makabra eskalerar. En professor sitter delvis på svar, frågan är hur ondskan och hatet ska stoppas.
Mannen i Stockholm är Eric Marcus Anderssons debutroman. På ett skickligt sätt bygger han upp spänningen. Vad är egentligen sambandet mellan mordoffren? Hur kan någon, femton år efter kriget, känna ett behov av att mörda människor, som till synes är helt oskyldiga. Svaret får läsaren inte förrän alldeles i slutet, så som det ska vara i en spänningsroman, och där kastas plötsligt allt över ända.
Författaren låter flera karaktärer komma till tals. Att använda sig av mer än en berättarröst gör att vi kommer fler personer nära. Däremot kan jag känna att det blir lite märkligt med de våldsamma händelserna i Stockholm 1959. En författare kan ibland välja en fiktiv plats för de händelser han skapar, eller också förlägga händelserna något framåt i tiden. Men här handlar det om en tid och en plats som är kända av läsaren, och då kan åtminstone jag fundera över varför jag aldrig hört talas om detta tidigare. Nu förstår jag av innehållet i boken att det var nödvändigt att inte ha för stort tidsmässigt avstånd till andra världskriget, men det skaver ändå lite.
Hantverket när det gäller att skapa en spänningsroman med tempo behärskar författaren. Dock finns det saker som stör mig, och det är framför allt språket. Subjekt och objekt används ofta på fel sätt och ibland känns språket mer nutid än 1959. På några ställen stoppas synnerligen ovanliga ord in, men jag är inte säker på att de alltid är rätt använda. Att låta en person tala tyska kan vara helt relevant, men då ska tyskan vara korrekt. En av huvudpersonerna säger vid flera tillfällen "Händer hoch". Det heter "Hände hoch"! Sådant slarv irriterar mig.
Sammanfattningsvis vill jag säga att det var en intressant roman att läsa. Om författaren låter någon korrekturläsa texten kan nästa roman bli något att se fram mot.
I kaosutmaningen får denna bok svara mot punkt 24: En bok med många berättarröster.
torsdag 5 juli 2018
Helgfrågan v. 27
Helgfråga från Mias bokhörna. Hon har semester nu och har gett Helgfrågan tilläggsnamnet sommaredition. Sommaredition innebär att det är samma fråga veckorna 27-31. Och helgfrågan lyder:
Vad läser du nu?
Bonusfråga: Har du något restips?
Jag har just läst klart Mannen i Stockholm av Erik Marcus Andersson och kommer nu att ge mig i kast med Karin Boyes Kallocain. En 1900-talsklassiker som jag ser fram mot att få läsa.
Jag ger gärna ett restips. Den 21-28 juli är det Gammelvala vid Brunskogs hembygdsgård. För er som eventuellt inte behärskar värmländska, så betyder Gammelvala den gamla världen.
Man får en fantastisk möjlighet att uppleva hur det såg ut i det gamla bondesamhället. Varje dag under Gammelvalaveckan har ett eget tema. Detta kan du läsa om här.
Vad läser du nu?
Bonusfråga: Har du något restips?
Jag har just läst klart Mannen i Stockholm av Erik Marcus Andersson och kommer nu att ge mig i kast med Karin Boyes Kallocain. En 1900-talsklassiker som jag ser fram mot att få läsa.
Jag ger gärna ett restips. Den 21-28 juli är det Gammelvala vid Brunskogs hembygdsgård. För er som eventuellt inte behärskar värmländska, så betyder Gammelvala den gamla världen.
Man får en fantastisk möjlighet att uppleva hur det såg ut i det gamla bondesamhället. Varje dag under Gammelvalaveckan har ett eget tema. Detta kan du läsa om här.
söndag 1 juli 2018
Kaosutmaningen 2018 - Halvårsrapport
2018 års kaosutmaning. Det blir tredje året som jag är med. I år är det Fröken Christina som har knåpat ihop en lista.
Kaosutmaningen 2018 går ut på att mellan 1 januari och 31 december 2018 pricka in minst 20 av de 35 punkterna. Varje bok får bara förekomma en gång på listan.
Nu har halva året gått så jag tyckte det var dags för en liten lägesrapport. Jag har prickat av 13 av punkterna, men nu är det de lite svårare punkterna som återstår. Men nog ska jag väl kunna nå 20 innan året är slut.
1. En bok vars titel består av 7 ord
2. En bok vars titel innehåller ett personnamn
Lolita av Vladimir Nabokov
3. En debutbok
Vit krysantemum av Mary Lynn Bracht
4. En bok som även finns som film eller TV-serie
5. En grafisk roman
6. En novellsamling
Djungelboken av Rudyard Kipling
7. En klassiker
Don Quijote av la Mancha av Miguel de Cervantes Saavedra
8. En bok med en siffra i titeln
9. En bok av en författare som kommer från Asien
10. En bok av en författare som kommer från Afrika
11. En bok av en författare som kommer från Sydamerika
12. Läs om en gammal favoritbok
13. En bok med en blomma på omslaget
Blodlokan av Louise Boije af Gennäs
14. En bok du inte läst från en författare du älskar
15. En förbjuden bok
16. En bok under 150 sidor
17. En bok med en karaktär med samma yrke som du
18. En bok från biblioteket
Mor gifter sig av Moa Martinson
19. En bok du läste som ung
20. En bok om en resa
21. En bok som inte utspelas i en stad
22. En bok på engelska
23. En bok som har fått beröm i en bokblogg
Raya av Henrik Johansson
24. En bok med många berättarröster
25. En bok av en författare som skrivit över 20 verk
Äkta amerikanska jeans av Jan Guillou
26. En bok i en genre du vanligtvis inte läser
27. En bok publicerad före år 2005
Rid i natt! av Vilhelm Moberg
28. En bok vari det inte finns någon telefon
Artemis av Andy Weir
29. En bok vars titel endast består av ett adjektiv
30. En bok med idrottsanknytning
31. En bok med en månad i titeln
32. En bok skriven av ett författarpar
Falco av Mons Kallentoft och Anna Karolina
33. En bok med ett av de fyra elementen i titeln eller på omslaget
Resan tillbaka av Karina Johansson
34. En Augustprisvinnare
35. En bok från 2018
Sanningen av Harlan Coben
Kaosutmaningen 2018 går ut på att mellan 1 januari och 31 december 2018 pricka in minst 20 av de 35 punkterna. Varje bok får bara förekomma en gång på listan.
Nu har halva året gått så jag tyckte det var dags för en liten lägesrapport. Jag har prickat av 13 av punkterna, men nu är det de lite svårare punkterna som återstår. Men nog ska jag väl kunna nå 20 innan året är slut.
1. En bok vars titel består av 7 ord
Lolita av Vladimir Nabokov
Vit krysantemum av Mary Lynn Bracht
4. En bok som även finns som film eller TV-serie
5. En grafisk roman
Djungelboken av Rudyard Kipling
Don Quijote av la Mancha av Miguel de Cervantes Saavedra
8. En bok med en siffra i titeln
9. En bok av en författare som kommer från Asien
10. En bok av en författare som kommer från Afrika
11. En bok av en författare som kommer från Sydamerika
12. Läs om en gammal favoritbok
Blodlokan av Louise Boije af Gennäs
14. En bok du inte läst från en författare du älskar
15. En förbjuden bok
16. En bok under 150 sidor
17. En bok med en karaktär med samma yrke som du
Mor gifter sig av Moa Martinson
19. En bok du läste som ung
20. En bok om en resa
21. En bok som inte utspelas i en stad
22. En bok på engelska
Raya av Henrik Johansson
24. En bok med många berättarröster
Äkta amerikanska jeans av Jan Guillou
26. En bok i en genre du vanligtvis inte läser
Rid i natt! av Vilhelm Moberg
Artemis av Andy Weir
29. En bok vars titel endast består av ett adjektiv
30. En bok med idrottsanknytning
31. En bok med en månad i titeln
Falco av Mons Kallentoft och Anna Karolina
Resan tillbaka av Karina Johansson
34. En Augustprisvinnare
Sanningen av Harlan Coben
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)