Veckans kulturfråga v. 26 2021

Dags för veckans kulturfråga hos Linda som har bokbloggen enligt O. Linda och maken firar 20-årig bröllopsdag idag och därför handlar det om bröllop idag. Veckans kulturfråga lyder: 

Vilken bok skriven av en författare från något av länderna kring Medelhavet eller som utspelar sig där vill du lyfta fram?

Katherine Webbs roman Italienska nätter utspelar sig för snart hundra år sedan. Unga, osäkra Clare Kingsley reser mot sin vilja genom södra Italiens brända landskap. Här ska hon tillbringa sommaren med sin make Boyd, som arbetar för den nyrike markägaren Leandro Cardetta.
När Clare stiger av tåget känner hon genast den laddade stämning som råder i den lilla staden Gioia del Colle. För bortom Leandros lyxuösa villa har spänningen nått bristningsgränsen. Stadens fattiga arbetare söker desperat efter arbete och mat, många av dem är veteraner från första världskriget. En av dem är Ettore. Då Clares och Ettores vägar korsas försvinner hennes hemlängtan i ett slag.
Innan sommaren är slut kommer hjärtan att krossas, våldsam fiendskap gro och omtumlande sanningar att avslöjas. Och Clare kommer att lära sig en läxa för livet...

Det här är en riktigt bra bok. Vi befinner oss i Apulien i södra Italien i början av 1920-talet. Klassmotsättningarna är stora och de fattiga som försöker organisera sig för att kunna få godsägarna att betala en anständig lön blir misshandlade av flåbusar i svarta skjortor - det är de italienska fascisterna som har vuxit fram som politisk rörelse.
Den historien berättar Katherine Webb, men samtidigt handlar boken om en omöjlig kärlekshistoria mellan den gifta engelska unga kvinnan Clare och den fattige lantarbetaren Ettore. Boken är uppbyggd så att vartannat kapitel utgår från Clare och vartannat från Ettore. I början har de inga beröringspunkter, men snart nog träffas de och historierna vävs samman.
Det är het passion under italienska nätter, men båda vet nog innerst inne att de inte kan få varandra. Men vem vill lyssna till förnuftet när hjärtat brinner?
Romanen Italienska nätter är politik, passion och tragik. Där finns kärlek, hat, ondska och ren galenskap. Det är mångfalden av mänskliga egenskaper, goda som dåliga, som gör Italienska nätter till en riktigt läsvärd roman.

Omslagsonsdag v. 26: Bästa/snyggaste/vackraste omslagen första halvan av 2021

Det är omslagsonsdag hos Boklysten. Temat är bästa/snyggaste/vackraste omslagen första halvan av 2021. Hur många av dem ska man välja ut? Jag tror jag har läst 27 böcker. Ska böckerna ha kommit ut i år eller är det bland böckerna jag har läst i år? Här är i alla fall fyra snygga omslag från böcker som kom ut på svenska i år. Jag har svårt att välja en favorit bland dem, för jag tycker alla fyra är snygga, var och en på sitt sätt. Vilken är din favorit? Här är mina omslag:  

Dagens visdomsord 2021-06-30

Är det inte märkligt att jag blivit blesserad på en operasalong, då jag just återvänt från ett krig?  (Gustav III)

Tre bokpaket

Tre bokpaket låg i brevlådan idag. Järnmärkt av Helén Wigh från Historiska Media och Satans sommar av Kim Faber och Janni Pedersen från Modernista. Den senare boken fick jag två exemplar av. Jag har hört av mig till förlagets representant nu om vad som kan göras med den extra boken.

Järnmärkt är jag riktigt nyfiken på eftersom den utspelar sig i Värmland på 1800-talet. De som känner till mina böcker förstår nog varför :) Satans sommar är en uppföljare till Vinterland. Vinterland var riktigt bra, så jag ser fram mot att läsa den här nya Martin Juncker-deckaren.

De Aderton av Anton Berg

Titel: De Aderton

Författare: Anton Berg

Förlag: Bookmark Förlag (2019)

Antal sidor: 393 (pocket)

När radiojournalisten Axel Sköld gör efterforskningar inför en dokumentär snubblar han över ett märkligt samband. En och samme man tycks vara inblandad i tre historiska dödsfall: mordet på Olof Palme, vapeninspektören Algernons påstådda självmord och journalisten Cats Falcks dödliga bilolycka. Allt börjar som en konspirationsteori, men när Axel Sköld gräver vidare uppenbarar sig kopplingar till ett svenskt konungamord och en dold organisation med rötter i 1700-talet. Sällskapet visar sig vara aktivt än i dag, på höga poster i samhället. I sin strävan att bibehålla makten gör de allt för att dölja sanningen och snart visar det sig att ännu en ministers liv svävar i fara.

De Aderton är första delen i Anton Bergs trilogi om den dolda organisationen med samma namn; en organisation som i hemlighet styr det mesta i Sverige sedan 1700-talet. Det ger naturligtvis foliehattsvibbar, men Anton Berg är inte en sådan som verkligen tror på internets alla galna konspirationsteorier. (Åtminstone tror jag inte det.) Men han har skapat ett litterärt verk där historien bygger på att vådliga konspirationer verkligen finns.

Det är en mycket välskriven bok där författaren gjort en omfattande research. Han berättar historien så väl att jag som läsare nästan grips av en känsla av att det är en sann historia. Detta är en riktigt bra debutroman som jag verkligen kan rekommendera.

Tisdagstrion: Skolämne i titeln

Bokbloggen Ugglan & Boken har en tisdagstrio, där det är ett nytt tema varje vecka, och vi uppmanas knåpa ihop vår egen trio. Denna vecka är temat skolämne i titeln. Det var inte lätt. Tur att Google finns. Här är min trio:  

Från baksidestexten:
Psykologi på 30 sekunder tar upp 50 av de mest kända tankegångarna inom det här fascinerande området, och förklarar dem på ett lättbegripligt sätt för läsaren, utan något annat till hjälp än två sidor, 300 ord och en bild. Förutom att skribenterna reder ut hur människans psyke fungerar presenteras även många av psykologins förgrundsfigurer, bland andra William James, Aaron Beck och (givetvis) Sigmund Freud. Från behaviorism till kognitivism - finns det något bättre sätt att få grepp om dina inre demoner?

Det här tycker jag var en väldigt rolig idé. De flesta av oss skulle inte plocka åt oss en bok om någon psykologisk idériktning. Det känns i tyngsta laget.
Men här har man alltså lyckats beskriva 50 av de mest kända tankegångarna inom psykologin, där varje avsnitt bara omfattar två sidor med 300 ord och en bild. Då kan ju även jag hänga med. Åtminstone ibland ;)
Det var riktigt intressant att läsa om falska minnen. Elizabeth Loftus är en förgrundsgestalt på det området. Hon intervjuade studiedeltagarna om händelser i deras barndom - händelser som deltagarna visste att forskarna hade fått information om från deras föräldrar. Bland ett antal äkta barndomsupplevelser infogade Loftus den uppdiktade händelsen att deltagaren hade kommit bort på ett varuhus. Efter ett antal intervjuer trodde omkring en fjärdedel av deltagarna att de hade varit med om denna påhittade händelse, ofta i sådan utsträckning att de själva kunde brodera ut händelsen med detaljer från sitt egen "minne".
Kritiker menade att händelsen att ha blivit borttappad i ett varuhus som barn kanske faktiskt har inträffat. Kanske föräldrarna hade glömt bort den eller inte visste om den, och intervjuerna väckte ett äkta minne av en verklig händelse hos deltagarna.
Då gjorde Loftus och hennes kolleger om studien, men den här gången fick de mängder med deltagare att komma ihåg att de hade träffat Snurre Sprätt på Disneyland - något som absolut inte kunde ha inträffat eftersom Snurre är en Warner Brothers-figur.
Så hur mycket av de saker vi minns har verkligen inträffat...?

Nästa bok har jag inte läst och känner väl kanske inte någon större lust att läsa. Den heter Kemin var hans ädla ögonsten: Roman om Carl Wilhelm Scheele.

Vem var egentligen Carl Wilhelm Scheele, 1700-talskemisten och apotekaren som skulle komma att bli en av Europas mest framstående?

Denna berättelse kretsar kring människan Carl Wilhelm Scheele, i och utanför laboratoriet, hans sociala liv och människorna han omgav sig med. Scheeles bildningskomplex och sociala hämningar löper som en röd tråd genom romanen, vars intrig bygger på historiska källor och verkliga händelser i dåtidens Sverige. Citat ur samtida brevväxlingar har fått bidra till dialogen och karaktärerna är, med något undantag, baserade på historiska personer.

Ulf Ivarssons debutroman belyser den kanske viktigaste perioden i Scheeles liv, från det att han stiger iland på Skeppsbron i Stockholm en aprildag 1768, tills han avlider i Köping den 21 maj 1786. Det är en ung man utan examen eller kontakter som hoppas kunna få utlopp för sitt verkligt stora intresse, den kemiska analysen. På några få år förvandlas han från apotekargesäll till internationellt erkänd kemist.

Den tredje boken har jag inte heller läst, men den blir jag riktigt nyfiken på. Den heter Fysik i vardagen: 266 vardagsmysterier avslöjade över en kopp kaffe och är skriven av Maria Hamrin och Patrik Norqvist.

Många av oss har säkert undrat över varför smörgåsen alltid faller med smöret neråt, varför himlen är blå, varför duschdraperiet alltid sugs in mot kroppen när man duschar eller varför det är så svårt att öppna frysen andra gången. Dessa och 262 andra frågor besvaras i denna bok.

Boken visar hur okomplicerad och intressant fysik kan vara. Den vänder sig till nyfikna personer som vill veta hur vår omgivning fungerar utan att behöva använda sig av avancerad fysik. För att nå läsare som inte är så vana vid naturvetenskapliga texter, har författarna valt att skriva boken i romanform. I den nya upplagan finns roliga experiment som kan utföras i hemmiljö.

En smakebit på søndag - De aderton

Idag är det söndag. Utan att komma med några spoilers delar man på söndagen med sig av ett stycke från den bok man just håller på med att läsa. Spindeln i nätet denna vecka är bloggen Flukten fra virkeligheten. Boken jag läser heter De aderton och är skriven av Anton Berg.   

När radiojournalisten Axel Sköld gör efterforskningar inför en dokumentär snubblar han över ett märkligt samband. En och samme man tycks vara inblandad i tre historiska dödsfall: mordet på Olof Palme, vapeninspektören Algernons påstådda självmord och journalisten Cats Falcks dödliga bilolycka. Allt börjar som en konspirationsteori, men när Axel Sköld gräver vidare uppenbarar sig kopplingar till ett svenskt konungamord och en dold organisation med rötter i 1700-talet. Sällskapet visar sig vara aktivt än i dag, på höga poster i samhället. I sin strävan att bibehålla makten gör de allt för att dölja sanningen och snart visar det sig att ännu en ministers liv svävar i fara.

Smakbiten är hämtad från sidan 186:

Han hade gjort dokumentärer där han beskrivit eller intervjuat personer med Hells Angels-kopplingar. Men mest aggressiv hade svenska Scientologikyrkan varit. Han hade misstänkt att de övervakade honom i hans hem när de insåg att programmet skulle publiceras. Scientologerna hade skickat brev till hans chef för att stoppa programmet, naturligtvis förgäves.

Han hade dock aldrig haft skäl att känna sig rädd.

Förrän nu.

Veckans mening v. 25

Varje lördag presenterar jag en mening från boken jag läser. En mening som har fått mig att stanna upp. Den kan vara humoristisk, men den kan även vara allvarlig. En mening att lägga några sekunder på. Veckans mening är hämtad från De aderton av Anton Berg.

Då måste det väl finnas något i dig som är till befrämjande för mänskligheten.

Häng gärna på! Och länka gärna i kommentarsfältet!   

Glad midsommar

Jag ber att få tillönska er en riktigt trevlig midsommar, kanske med matjessill, färskpotatis, gräddfil, öl och snaps. Och svindyra jordgubbar förstås ;)

Helgfrågan v. 25

Helgfråga från Mias bokhörna. Mia planerar inför midsommar. Det är ju midsommarafton i morgon. Helgfrågan lyder:

Vad läser du i midsommar?

Just nu läser jag De aderton av Anton Berg och det lär jag göra hela midsommarhelgen. Jag fick ett erbjudande om att få uppföljaren Trohetseden som recensionsex och när jag tackade ja så berättade jag att jag inte läst den första boken - De aderton. Och si, då fick jag den boken också :)

Dagens visdomsord 2021-06-23

En partiledare skall vara för det första fanförare, gå i spetsen, för det andra buffert, ta emot stötar, inte minst från olika meningsriktningar inom partiet, och så tjänstgöra som spottlåda. Det är i hygienens intresse att så många som möjligt spottar på ett ställe och ej var som helst.  (Karl Staaff)

Ett bokpaket

Idag kom ett bokpaket med posten. Det innehöll kriminalromanen Trettio dagars mörker av Jenny Lund Madsen. Romanen är författarens första deckare och den vann Harald Mogensen-priset för årets bästa danska kriminalroman och är därmed också nominerad till det nordiska deckarpriset Glasnyckeln. Ett recensionsex från Modernista. Tack för det!

VARNING

Min mejl har blivit hackad, vilket gör att det skickats ut märkliga mejl till mina vänner. Bland annat mejl där jag tigger pengar. Jag skickar ALDRIG några tiggarmejl. Strunta i dessa märkliga meddelande som tycks vara från mig. Jag har bytt lösenord nu och hoppas att detta ska lösa problemet.

Tisdagstrion: Huvudstäder

Bokbloggen Ugglan & Boken har en tisdagstrio, där det är ett nytt tema varje vecka, och vi uppmanas knåpa ihop vår egen trio. Denna vecka är temat huvudstäder. Här är min trio: 

Sthlm Confidential av Hanna E Lindberg är en bok som jag inte tyckte var speciellt spännande, men det var ändå ett visst driv i berättandet.
Lennie Lee driver en framgångsrik skandaltidning, har en lyxlägenhet på rätt adress och är ständigt omgiven av vackra kvinnor. Men plötsligt händer något. Upplagan rasar. Vännerna vänder sig bort. Allt pekar obönhörligt neråt när han får i uppdrag att fixa århundradets fest åt en affärsman. Pengarna räcker för att lösa alla hans problem - om han överlever.
Solveig Berg är en ung journalist som efter ett ödesdigert misstag hamnat i kylan och förlorat jobbet. Tomheten och ensamheten väcker svarta minnen till liv och hon gör vad som helst för att komma tillbaka.
Kapitlen är korta, och oftast är vartannat kapitel om Lennie och vartannat om Solveig. Det är inget dumt grepp alls. Men jag känner att jag har svårt att engagera mig i personernas öden. Ett plus är väl dock att jag inte lyckades fatta vem som var mördaren i boken.
Ett antal saker lämnades obesvarade. Hur gick det egentligen för Lennie Lee? Men det får man kanske svar på i nästa bok.

De dunkla butikernas gata av nobelpristagen Patrick Modiano var en bok som jag inte alls uppskattade, men den passar in i trion.
Huvudpersonen har drabbats av minnesförlust femton år tidigare och vet inte vem han egentligen är. Under dessa år har han arbetat som privatdetektiv, men när hans chef går i pension bestämmer han sig för att försöka finna sin rätta identitet.
Så han vandrar runt i Paris, i samma kvarter där han arbetat utan att veta vem han var, och nu stöter han på personer som minsann känner till den Pedro McEvoy som han tycks ha varit.
Men varför har ingen av dem stött på honom de senaste femton åren? Och vad var det som förorsakade minnesförlusten? Var Pedro McEvoy hans verkliga identitet eller var det också ett alias?
Och varför flydde han under kriget? Vad flydde han från?
Jag lägger ifrån mig boken lätt irriterad. Visst förstår jag att man inte behöver få alla svar i en bok. Lite kan sparas till läsarens fantasi. Men i det här fallet klarar jag inte alls av att förstå vad författaren vill ha sagt med sin bok. Det känns som de dunkla tankarnas bok.

I Earthquake bird har Lucy flytt till Tokyo för att undkomma det förflutna. För att inte bli upptäckt lever hon ett tillbakadraget liv, med få vänner, och en älskare som väger upp bristen på all annan passion.
Sedan träffar hon Lily som har kopplingar till hennes tidigare liv. Vänskapen blir intensiv, men kort därpå mördas Lily och Lucy är den enda som är misstänkt.
I jakten på att rentvå sig själv fångas Lucy i minnets förrädiska labyrinter. Det blir en suggestiv katt- och råttalek där läsaren, liksom Lucy, hålls på sträckbänken ifråga om hennes skuld - eller oskuld.
Earthquake Bird är en bok som jag verkligen tyckte om att läsa. Kanske för att den var så annorlunda på många sätt. Det är hela tiden Lucy som berättar. Oftast benämner hon sig själv "jag", vilket är logiskt, men ibland säger hon Lucy om sig själv istället. Varför? Det vet jag inte med säkerhet, men det sätter igång mina tankar om inte annat.
Under större delen av berättelsen befinner hon sig hos polisen. I ett förhörsrum och i en cell. Men det är mycket lite som berättas om hur hon har det där. Istället får vi följa hennes livs historia genom hennes tankar. Från början, då hon till sin mors djupa besvikelse visar sig vara en flicka och inte den väntade åttonde sonen, genom en barndom tillsammans med de elaka bröderna, beslutet att flytta till Japan, och till slut fram till tiden då Lily mördades.
Hela tiden undanhåller författaren oss de fakta som skulle kunna avgöra om Lucy är skyldig eller inte. Det gör att boken är riktigt spännande. (Som en bonus får man dessutom veta en del om samtliga järnvägsstationer i Tokyo...)

Carmilla av Sheridan Le Fanu

Titel: Carmilla

Författare: Sheridan Le Fanu

Förlag: Bakhåll (2015) (Originalet utgavs första gången 1872)

Antal sidor: 115 

Sheridan Le Fanus roman Carmilla är både känd för att den introducerar vampyrgestalten i världslitteraturen och för att den är ett lysande mästerverk inom skräckgenren. Berättaren, artonåriga Laura, ser tillbaka på en barndom utan lekkamrater, ensam med sin far och tjänstefolket i det stora ödsligt belägna slottet. Men så en dag kommer äntligen en vän in i hennes liv. Det sker en vagnsolycka utanför slottet och Laura och hennes far blir ombedda att låta en flicka i Lauras ålder bo en tid hos dem. Flickans namn är Carmilla.

Denna kortroman var riktigt intressant att läsa. Kanske framför allt därför att den enligt baksidestexten introducerar vampyrgestalten i världslitteraturen. Jag är säkert inte den ende som sett Dracula av irländaren Bram Stoker som originalet i vampyrgenren, men Stokers landsman Sheridan Le Fanu var före. Carmilla kom ut 1872, medan Dracula inte publicerades förrän 1897, alltså ett kvartssekel senare. (Vampyrtemat har även funnits i andra, tidiga, litterära verk, men utan att dessa har nått samma ryktbarhet.)

I den svenska utgåvan från 2015 har översättaren Charlotte Hjukström skrivit ett intressant efterord. Där lägger hon dels en feministisk aspekt på Carmilla, dels framhåller hon att det går att tolka det som att det finns en lesbisk dragning mellan Carmilla och Laura. Stokers verk kan då ses som ett svar på detta, genom att en kvinnlig vampyr blir besegrad med manliga maktmedel och den patriarkala ordningen blir återställd.

Jag kan inte bedöma om detta stämmer. Oaktat hur man vill tolka boken är den intressant att läsa. En klassisk vampyrhistoria publicerad 25 år före Stokers Dracula. Är man intresserad av skräckhistorier är Carmilla en klassiker som måste läsas.

I kaosutmaningen får denna bok svara mot punkt 40: Läs en kort bok. Bonus om du lyckas läsa den under 24 timmar.

En smakebit på søndag - Carmilla

Idag är det söndag. Utan att komma med några spoilers delar man på söndagen med sig av ett stycke från den bok man just håller på med att läsa. Spindeln i nätet denna vecka är bloggen Betraktninger - tanker om bøker. Boken jag läser nu heter Carmilla och är skriven av Sheridan Le Fanu. 

Sheridan Le Fanus roman Carmilla är både känd för att den introducerar vampyrgestalten i världslitteraturen och för att den är ett lysande mästerverk inom skräckgenren. Berättaren, artonåriga Laura, ser tillbaka på en barndom utan lekkamrater, ensam med sin far och tjänstefolket i det stora ödsligt belägna slottet. Men så en dag kommer äntligen en vän in i hennes liv. Det sker en vagnsolycka utanför slottet och Laura och hennes far blir ombedda att låta en flicka i Lauras ålder bo en tid hos dem. Flickans namn är Carmilla.

Smakbiten är hämtad från sidan 55:

Den natten hade jag en dröm som blev början på ett högst besynnerligt lidande. Jag kan inte kalla det för en mardröm, för jag var fullt medveten om att jag sov. Men jag var lika medveten om att jag var i mitt rum och låg i min säng, precis som i verkligheten. Jag såg, eller tyckte mig se, rummet och dess möblemang på samma vis som jag senast hade sett det, förutom att det var mycket mörkt, och jag såg någonting röra sig vid fotänden av sängen, någonting som jag först inte riktigt kunde urskilja. Men snart såg jag att det var ett kolsvart djur som påminde om en jättelik katt. Jag trodde att den var mellan fyra och fem fot lång, för den såg ut att vara lika lång som spiselmattan när den passerade denna, och den gick fram och tillbaka med samma smidiga, lömska rastlöshet som ett vilddjur i bur. Jag fick inte fram ett ljud, fastän jag som ni kan förstå var vettskrämd. Djuret började röra sig allt snabbare, och rummet blev snabbt mörkare och mörkare, och till slut var det så mörkt att jag inte längre kunde se någonting annat av djuret än dess ögon. Jag kände hur det hoppade upp på sängen. De två stora ögonen närmade sig mitt ansikte, och plötsligt kände jag en stingande smärta som om två stora nålar, några centimeter ifrån varandra, trängde djup in i mitt bröst. Jag vaknade med ett skrik.

Er tredje man av Denise Rudberg

Titel: Er tredje man

Författare: Denise Rudberg

Förlag: Bookmark Förlag (2021) 

Antal sidor: 296

Sommaren 1941 är osedvanligt varm. Vid Nybrokajen ligger stockholmarna i ekor och solar samtidigt som statsminister Per Albin Hansson håller sitt historiska anförande där han hävdar Sveriges neutralitet. För signalspanarna på Karlaplan 4 pågår en febril verksamhet med att avkoda krigsmeddelanden när Elisabeth dessutom blir rekryterad som spion för försvarets underrättelsetjänst. Märkliga omständigheter vid tiden för Iris landsflykt uppdagas medan Signe äntligen får chans till återhämtning i skärgårdsidyllen hos professor Svartström. Men mitt under ett pågående världskrig är det svårt att avgöra vem som verkligen går att lita på.

Er tredje man är tredje delen i Denise Rudbergs serie Kontrahenterna. De tidigare delarna är Det första chiffret och En andra allians. Tyvärr har jag inte läst de tidigare delarna, vilket nog hade varit en fördel, men boken är ändå fristående tycker jag mig förstå. (Vad jag däremot inte förstår är varför boken heter just Er tredje man.)

Jag gillar att Rudberg valt att ha tre kvinnliga huvudpersoner. Alltför ofta är det männen som får vara modiga och driftiga. Men förutom Elisabeth, Iris och Signe finns kvinnor som har den viktiga uppgiften att avkoda krigsmeddelanden. Kvinnornas insats i det svenska totalförsvaret under andra världskriget förtjänar verkligen att lyftas fram och det har Denise Rudberg lyckats med.

Författaren har dessutom gjort en grundlig research för att säkerställa att de historiska detaljerna blir riktiga. I ett par fall har hon gjort förändringar, men då berättar hon föredömligt om detta i ett efterord.

Men trots detta är det något som skaver. I sin strävan att skapa trovärdiga kvinnliga gestalter tycks Rydberg ha glömt männen. Där finns några riktigt elaka män, men de är bara onda. Det finns inget försonande drag hos dem och det skadar tyvärr trovärdigheten. Människor är inte bara onda eller goda. Vi är komplexa varelser som bär både det onda och det goda inom oss. Männen porträtteras utan djup, vilket är beklagligt, och det gör att boken får godkänt, men inte mer.

Veckans mening v. 24

Varje lördag presenterar jag en mening från boken jag läser. En mening som har fått mig att stanna upp. Den kan vara humoristisk, men den kan även vara allvarlig. En mening att lägga några sekunder på. Veckans mening är hämtad från Carmilla av Sheridan Le Fanu.

Madame Perrodon var rundnätt, medelålders och romantisk och talade och suckade poetiskt.

Häng gärna på! Och länka gärna i kommentarsfältet!    

Fem en fredag v. 24: Incheckning

Fem en fredag kommer från bloggen elisamatilda. Varje vecka ställer Elisa fem frågor. Den här gången kallar hon temat incheckning.

1. Hur har ditt humör bidragit till veckan?
Jag tror inte att jag har varit på nåt särskilt humör som påverkat veckan.

2. Vad har du gjort för att främja din hälsa?
Nu får jag väl skämmas, men jag har nog inte gjort något hälsosamt som jag kan lyfta fram.

3. Vilka tankar har fyllt ditt huvud?
Det har varit en del tankar kring mammas begravning som äger rum på onsdag. Mamma avled den 6 juni och tre dagar senare avled min svärmor, så det har varit lite mycket.

4. Hur har du sovit om nätterna?
Jag har sovit alldeles utmärkt.

5. Vad har fått dagarna att gå?
Dagarna går nog utan att min eller andras insatser. Jag är sällan rastlös. Jobb, lite trädgårdsarbete, kontakt med begravningsbyrån och företaget som ska ordna med bouppteckningen efter mamma.

Helgfrågan v. 24

Helgfråga från Mias bokhörna. Mia ska baka inför barnbarnets dop men hon ser även fram mot att få mer lästid. Helgfrågan lyder:

Brukar du läsa e-böcker?

Bonusfråga: Har du något glutenfritt recept? 

Svaret på den första frågan är kort och gott: Nej. Jag har aldrig läst någon e-bok och jag lyssnar inte på ljudböcker. Jag älskar att hålla böckerna i mina händer.

Maränger är gott och är helt glutenfria. Om man gör en Budapestlängd så är ju den glutenfri:

https://www.kokaihop.se/recept/budapestlangd

En bok från biblioteket

Jag hämtade en bok på biblioteket i Vålberg som jag hade beställt. Det är Carmilla av Sheridan Le Fanu. Tydligen en klassisk vampyrberättelse. Det ska bli intressant! 

Veckans kulturfråga v. 24 2021

Dags för veckans kulturfråga hos Linda som har bokbloggen enligt O. Linda och maken firar 20-årig bröllopsdag idag och därför handlar det om bröllop idag. Veckans kulturfråga lyder: 

Vilken bok, film och/eller tv-serie om bröllop tycker du extra mycket om?

Då väljer jag Mitt stora feta grekiska bröllop. Finns en Mitt stora feta grekiska bröllop 2 också. Gifter man sig med en grekisk kvinna får man hela släkten på köpet :)

Omslagsonsdag vecka 24: Sommarläsning 2021

Det är omslagsonsdag hos Boklysten. Temat är sommarläsning 2021. Det blir då omslag till böcker som jag hoppas hinna läsa i sommar. Jag vet inte hur lång sommaren blir, men här är nio böcker ;) Mitt favoritomslag är Jag minns att jag sprang. Vilken är din favorit? Här är mina omslag:   

Dagens visdomsord 2021-06-16

We, the People, recognize that we have responsibilities as well as rights; that our destinies are bound together; that a freedom that only asks what's in it for me, a freedom without the commitments to others, a freedom without love and charity or duty or patriotism, is unworthy of our founding ideals, and those who died in their defense. (Barack Obama) 

Tisdagstrion: Liten eller stor i titeln (eller varianter av orden)

Bokbloggen Ugglan & Boken har en tisdagstrio, där det är ett nytt tema varje vecka, och vi uppmanas knåpa ihop vår egen trio. Denna vecka är temat liten eller stor i titeln. Här är min trio:  

I romanen Liten Ida (som jag inte har läst) berättar Marit Paulsen om en liten flicka i det tyskockuperade Norge. Idas mor arbetar för tyskarna och har dessutom fått ihop det med en SS-soldat. Modern kallas i det lilla samhället för Tyskhoran och Ida kallas följaktligen för Tyskhorans unge.
De så kallade tyskerbarnen utsattes ofta för mobbning och misshandel och det är detta som Marit Paulsen tar upp i boken. Att Paulsen har tysk morfar har nog inspirerat henne till att skriva boken.

Agatha Christies Tio små negerpojkar utspelar sig på Negerön (Nigger island.) Tio personer har blivit inbjudna till ön. I huset finner de tio små statyetter föreställande negrer utifrån ramsan Ten little niggers. Precis som i ramsan dör den ena personen efter den andra och dödssätten överensstämmer med ramsan.

Jag tänker inte komma med några spoilers, utan vill bara säga att det hela är ett stor mysterium. Finns det någon mördare? I så fall vem?

Givetvis får man veta svaret i boken, men till skillnad från många andra av Christies böcker finns där ingen Miss Marple eller Hercule Poirot som löser det hela. Den anonyma författarrösten för historien framåt till dess vi får veta sanningen.

De stora detektiverna är en antologi, sammanställd av Jan Broberg 1971. Den innehåller tolv deckare av författare som Edgar Allan Poe, Arthur Conan Doyle, Agatha Christie och Dorothy Sayers. Riktigt fint alltså. Men tyvärr ganska så mossigt. Många av historierna har sedan länge överlevt sig själva. Ingen av berättelserna kan beskyllas för att vara riktigt spännande. Den boken kunde ha fått stå kvar i bokhyllan.

Det sista livet av Peter Mohlin & Peter Nyström

Titel: Det sista livet

Författare: Peter Mohlin & Peter Nyström

Förlag: Norstedts (2020)

Antal sidor: 473 

Dottern till vd:n för ett av Sveriges mest framgångsrika företag försvinner spårlöst i Karlstad. Hon tros vara mördad, men ingen kropp hittas. Tio år senare vittnar FBI-agenten John Adderley i en uppmärksammad rättegång i Baltimore. I behov av en ny identitet kräver han att få bli placerad i Sverige, närmare bestämt i Karlstad. Staden han vuxit upp i, men inte besökt på tjugo år. John får ett nytt namn och ett uppdrag i polisens cold case grupp om utreder det tio år gamla försvinnandet. Snart blir det tydligt att Johns vilja att få komma till Karlstad och jobba med just det här fallet handlar om mer än att återse barndomens Värmland. Samtidigt växer oron för att hans verkliga identitet ska röjas och han får allt svårare att hantera sina hemligheter.

Det sista livet av Peter Mohlin och Peter Nyström fick jag som födelsedagspresent i april tillsammans med tvåan i denna nya serie. Jätteroligt att få läsa en kriminalroman som utspelar sig i Karlstad!

Det är alltså en ny kriminalserie om FBI-agenten John Adderley, och den är riktigt bra. Vi följer Johns arbete, som är mer komplicerat än man anar. Enligt den lokala polisen är det Johns halvbror som är huvudmisstänkt, men ingen känner till släktskapet. Vore det känt, skulle John omedelbart tas bort från utredningen. Det är inte helt lätt för John att under en ny identitet trampa runt i det minfält som han delvis själv har skapat.

Det är bra driv i romanen och jag vill hela tiden läsa "bara ett kapitel till". Som läsare är det omöjligt att räkna ut vem eller vilka som är brottslingarna. Boken erhöll Crimetime Award 2020 för bästa deckardebut. Boken avslutas med en ordentlig cliffhanger. Jag ser verkligen fram mot nästa bok i serien. Den heter Den andra systern.

En smakebit på søndag - Er tredje man

Idag är det söndag. Utan att komma med några spoilers delar man på söndagen med sig av ett stycke från den bok man just håller på med att läsa. Spindeln i nätet denna vecka är bloggen Flukten fra virkeligheten. Boken jag läser heter En tredje man och är skriven av Denise Rudberg.  

Sommaren 1941 är osedvanligt varm. Vid Nybrokajen ligger stockholmarna i ekor och solar samtidigt som statsminister Per Albin Hansson håller sitt historiska anförande där han hävdar Sveriges neutralitet. För signalspanarna på Karlaplan 4 pågår en febril verksamhet med att avkoda krigsmeddelanden när Elisabeth dessutom blir rekryterad som spion för försvarets underrättelsetjänst. Märkliga omständigheter vid tiden för Iris landsflykt uppdagas medan Signe äntligen får chans till återhämtning i skärgårdsidyllen hos professor Svartström. Men mitt under ett pågående världskrig är det svårt att avgöra vem som verkligen går att lita på.

Smakbiten är hämtad från prologen på sidan 9:

Elisabeth vaknade av att solen brände in över hennes säng. Hon försökte öppna ögonen men lyckades bara kisa. Hela kroppen värkte och hon fick kämpa för att ta sig upp till sittande. Hennes händer skakade och hon såg att lakanen bar spår av blod. Tårarna rann utan att hon kunde stoppa dem och saltet från dem fick såren i ansiktet att svida än mer.

Trots att fötterna inte ville bära henne tog hon sig upp med stöd av väggen. Hennes ben hade skrapats upp och på insidan av låren syntes intorkat blod.