Titel: Brödraskapet
Originalets titel: The Brethrens
Författare: John Grisham
Förlag: Albert Bonniers Förlag (2000)
Antal sidor: 383
Trumble i Florida är en öppen anstalt med det vanliga urvalet förbrytare - knarklangare, bankrånare, förskingrare, skattefifflare, två börshajar, en läkare, minst fem advokater.
Och tre före detta domare som kallar sig Brödraskapet. De träffas varje dag i det juridiska biblioteket, deras eget revir på Trumble, där de skriver inlagor, sköter juridiska ärenden åt andra intagna, utövar advokatyrket utan tillstånd och ibland skipar fängelserättvisa. Och de ägnar timmar åt att skriva brev och att finslipa en utpressningsplan, som verkar fungera alldeles lysande. Pengarna strömmar in.
Tills deras svindlande beräkningar slår slint. Fel byte fastnar i snaran - en mäktig man utanför fängelset, en man med farliga vänner - och Brödraskapets fridfulla tid är slut...
Brödraskapet var en riktigt trevlig läsupplevelse. John Grisham låter oss följa människor som bryter mot lagen på olika vis. Skurkarna på Trumble, som ägnar sig åt en snaskig utpressningsverksamhet och CIA som inte drar sig för att mörda, om den högste chefen anser att det är nödvändigt för att uppnå högre mål. I det här fallet har chefen för CIA valt ut USA:s näste president, och ingenting får stå i vägen för den utvaldes resa mot Vita Huset.
Boken är välskriven och intressant och den är dessutom lättläst. En bok som jag längtade hem till. Jag läser ofta i sängen innan jag ska sova, och de senaste kvällarna har jag lagt mig tidigare än vanligt ;)
Grishams bok gavs ut 2000, men de 19 år som har gått har inte skadat den. Den kan fortfarande rekommenderas för den som vill ha en lättläst spänningsroman.
I kaosutmaningen får denna bok svara mot punkt 1: Läs en bok som har ett blått omslag.
Sidor
- Startsida
- Om mig
- Mina böcker
- Ljudböcker
- Antologier
- På gång
- Om recensionsexemplar
- Kaosutmaning 2016
- Kaosutmaning 2017
- Kaosutmaning 2018
- Kaosutmaning 2019
- Kaosutmaning 2020
- Kaosutmaning 2021
- Kaosutmaning 2022
- Kaosutmaning 2023
- Kaosutmaning 2024
- Kvinnliga nobelpristagare
- Klassikerutmaning
- Boktolvan 2022
- Boktolvan 2023
- Boktolvan 2024
fredag 31 maj 2019
torsdag 30 maj 2019
Helgfrågan v. 22
Helgfråga från Mias bokhörna. Nu närmar sig skolavslutningar och studenten. Helgfrågan lyder:
En bok att ge bort till en student?
Bonusfråga: Vad äter du helst till frukost?
Min yngsta dotter tar studenten till veckan, men jag har inte tänkt på att köpa en bok till henne. Men om jag skulle göra det, kanske Melina Gates bok Kvinnor förändrar världen skulle kunna vara något. En nyutkommen bok, som jag inte har läst själv.
Läs om boken här.
Till frukost äter jag oftast yoghurt med flingor. Till detta tar jag en smörgås. Mer spännande än så är inte min frukost.
En bok att ge bort till en student?
Bonusfråga: Vad äter du helst till frukost?
Min yngsta dotter tar studenten till veckan, men jag har inte tänkt på att köpa en bok till henne. Men om jag skulle göra det, kanske Melina Gates bok Kvinnor förändrar världen skulle kunna vara något. En nyutkommen bok, som jag inte har läst själv.
Läs om boken här.
Till frukost äter jag oftast yoghurt med flingor. Till detta tar jag en smörgås. Mer spännande än så är inte min frukost.
onsdag 29 maj 2019
Omslagsonsdag: Luftfarkost
Det är omslagsonsdag hos Boklysten. Temat den här gången är luftfarkost. Det är löjligt, men jag hittade bara två stycken. Här är mina flygande böcker:
Dagens visdomsord 2019-05-29
In der Beschränkung zeigt sich erst der Meister/Först i begränsningen visar sig mästaren (Johann Wolfgang von Goethe)
söndag 26 maj 2019
Idag är det val!
Idag är det val till Europaparlamentet. Många har, liksom jag, inte förtidsröstat och då är det idag som gäller. Demokratin bygger på att medborgarna, om inte engagerar sig, så åtminstone utnyttjar den rösträtt som svenska män och kvinnor kämpade för under slutet av 1800-talet och början av 1900-talet. Därför - Oavsett vilket parti du stöder, gå och rösta i dagens val!
En smakbit på söndag - Brödraskapet
Idag är det söndag. Utan att komma med några spoilers delar man på söndagen med sig av ett stycke från den bok man just håller på med att läsa. Spindeln i nätet denna vecka är bloggen Flukten fra virkeligheten. Boken jag läser nu heter Brödraskapet och är skriven av John Grisham. Det är en bok som jag köpte för en struntsumma när det var utgallring på biblioteket i Vålberg.
Trumble i Florida är en öppen anstalt med det vanliga urvalet förbrytare - knarklangare, bankrånare, förskingrare, skattefifflare, två börshajar, en läkare, minst fem advokater.
Och tre före detta domare som kallar sig Brödraskapet. De träffas varje dag i det juridiska biblioteket, deras eget revir på Trumble, där de skriver inlagor, sköter juridiska ärenden åt andra intagna, utövar advokatyrket utan tillstånd och ibland skipar fängelserättvisa. Och de ägnar timmar åt att skriva brev och att finslipa en utpressningsplan, som verkar fungera alldeles lysande. Pengarna strömmar in.
Tills deras svindlande beräkningar slår slint. Fel byte fastnar i snaran - en mäktig man utanför fängelset, en man med farliga vänner - och Brödraskapets fridfulla tid är slut...
Smakbiten är hämtad från sidan 33:
Strikta regler förbjöd Brödraskapet att ta betalt för sitt arbete, men de strikta reglerna betydde mycket litet. De var trots allt dömda förbrytare, och om de diskret kunde tjäna litet pengar utanför anstalten borde alla vara glada. Domar var lukrativa. Ungefär en fjärdedel av de fångar som kom till Trumble hade dömts på felaktiga grunder. Beech kunde gå igenom handlingarna från en dag till en annan och hitta kryphålen. En månad tidigare hade han minskat strafftiden med fyra år för en ung man som dömts till femton år. Familjen hade gått med på att betala, och Brödraskapet tjänade 5.000 dollar, deras största honorar hittills. Spicer ordnade den hemliga betalningen via deras advokat i Neptune Beach.
Trumble i Florida är en öppen anstalt med det vanliga urvalet förbrytare - knarklangare, bankrånare, förskingrare, skattefifflare, två börshajar, en läkare, minst fem advokater.
Och tre före detta domare som kallar sig Brödraskapet. De träffas varje dag i det juridiska biblioteket, deras eget revir på Trumble, där de skriver inlagor, sköter juridiska ärenden åt andra intagna, utövar advokatyrket utan tillstånd och ibland skipar fängelserättvisa. Och de ägnar timmar åt att skriva brev och att finslipa en utpressningsplan, som verkar fungera alldeles lysande. Pengarna strömmar in.
Tills deras svindlande beräkningar slår slint. Fel byte fastnar i snaran - en mäktig man utanför fängelset, en man med farliga vänner - och Brödraskapets fridfulla tid är slut...
Smakbiten är hämtad från sidan 33:
Strikta regler förbjöd Brödraskapet att ta betalt för sitt arbete, men de strikta reglerna betydde mycket litet. De var trots allt dömda förbrytare, och om de diskret kunde tjäna litet pengar utanför anstalten borde alla vara glada. Domar var lukrativa. Ungefär en fjärdedel av de fångar som kom till Trumble hade dömts på felaktiga grunder. Beech kunde gå igenom handlingarna från en dag till en annan och hitta kryphålen. En månad tidigare hade han minskat strafftiden med fyra år för en ung man som dömts till femton år. Familjen hade gått med på att betala, och Brödraskapet tjänade 5.000 dollar, deras största honorar hittills. Spicer ordnade den hemliga betalningen via deras advokat i Neptune Beach.
fredag 24 maj 2019
Hertha
Titel: Hertha
Författare: Fredrika Bremer
Förlag: Askild & Kärnekull (1971) Boken utkom första gången 1856
Antal sidor: 424
Romanen är en tragisk berättelse om en kvinna som i hat och kärlek är bunden vid en tyrannisk far. Först hans död lämnar henne vägen öppen till ett giftermål med en man beredd att bli hennes kamrat i kristligt välgörenhets- och bildningsarbete. Sjukdom och död drar dock ett streck över hennes förhoppningar som - det är bokens evangelium - framtidens kvinnor kan och bör förverkliga.
Hertha är en feministisk klassiker. Fredrika Bremer låter romanens Hertha föra en kamp för att kvinnan ska kunna erhålla samma rättigheter som mannen. Kravet gäller något för oss så självklart som att kvinnan ska bli myndig och ha rätt att disponera över egen egendom. Detta var en tid där kvinnans far var hennes förmyndare och när hon gifte sig blev maken hennes målsman. Änkor var dock myndiga.
1825 hade Lagkommittén lagt fram förslag om att ogifta kvinnor skulle bli myndiga vid 25 års ålder. (Männen blev myndiga vid 21.) I slutet av boken finns en bilaga, där man kan läsa hur Högsta Domstolen och två hovrätter i bestämda ordalag avstyrker förslaget. Ett argument emot att en ogift kvinna skulle bli myndig var att hon ju skulle upphöra att vara myndig när hon gifte sig. Att hon då skulle kunna fortsätta att vara myndig var alltför radikalt för att det överhuvudtaget skulle föreslås. Vidare framhölls att det var bra för kvinnan att vara omyndig, eftersom hon kunde riskera att genom okloka beslut förlora sina tillgångar. Det var alltså för hennes eget bästa. Ett argument som även användes för slaveriet i USA!
Det är mycket intressant och upplysande att i romanens form läsa om hur en kvinna ställer krav på att kvinnor ska få möjlighet att utvecklas. Dock är det så att en roman från 1856 givetvis är skriven på ett helt annat sätt än dagens romaner. Boken är så poetisk, och ibland tappar jag koncentrationen där björkarna har susat, fåglarna har kvittrat, humlorna har surrat alltför länge.
Fredrika Bremer var utan tvekan en beläst kvinna. Där finns mängder av vittra anspelningar, inte minst till nordisk mytologi, vilket ställer krav på läsaren, och det tycker jag är roligt. Jag fick slå upp ett och annat. Upp med en hand alla som vet vem Nidhögg var ;)
För min del hade boken gärna kunnat vara hundra sidor kortare, så att inte den feministiska kampen hade bäddats in i naturromantik, mytologi och böner till Gud. Men kanske var det nödvändigt för att dåtidens läsare skulle ta till sig bokens budskap.
I kaosutmaningen får denna bok svara mot punkt 22: Läs en feministisk bok.
Boken får även ingå i Vargnatts klassikerutmaning att läsa en klassiker per månad. Hertha är min majklassiker.
Författare: Fredrika Bremer
Förlag: Askild & Kärnekull (1971) Boken utkom första gången 1856
Antal sidor: 424
Romanen är en tragisk berättelse om en kvinna som i hat och kärlek är bunden vid en tyrannisk far. Först hans död lämnar henne vägen öppen till ett giftermål med en man beredd att bli hennes kamrat i kristligt välgörenhets- och bildningsarbete. Sjukdom och död drar dock ett streck över hennes förhoppningar som - det är bokens evangelium - framtidens kvinnor kan och bör förverkliga.
Hertha är en feministisk klassiker. Fredrika Bremer låter romanens Hertha föra en kamp för att kvinnan ska kunna erhålla samma rättigheter som mannen. Kravet gäller något för oss så självklart som att kvinnan ska bli myndig och ha rätt att disponera över egen egendom. Detta var en tid där kvinnans far var hennes förmyndare och när hon gifte sig blev maken hennes målsman. Änkor var dock myndiga.
1825 hade Lagkommittén lagt fram förslag om att ogifta kvinnor skulle bli myndiga vid 25 års ålder. (Männen blev myndiga vid 21.) I slutet av boken finns en bilaga, där man kan läsa hur Högsta Domstolen och två hovrätter i bestämda ordalag avstyrker förslaget. Ett argument emot att en ogift kvinna skulle bli myndig var att hon ju skulle upphöra att vara myndig när hon gifte sig. Att hon då skulle kunna fortsätta att vara myndig var alltför radikalt för att det överhuvudtaget skulle föreslås. Vidare framhölls att det var bra för kvinnan att vara omyndig, eftersom hon kunde riskera att genom okloka beslut förlora sina tillgångar. Det var alltså för hennes eget bästa. Ett argument som även användes för slaveriet i USA!
Det är mycket intressant och upplysande att i romanens form läsa om hur en kvinna ställer krav på att kvinnor ska få möjlighet att utvecklas. Dock är det så att en roman från 1856 givetvis är skriven på ett helt annat sätt än dagens romaner. Boken är så poetisk, och ibland tappar jag koncentrationen där björkarna har susat, fåglarna har kvittrat, humlorna har surrat alltför länge.
Fredrika Bremer var utan tvekan en beläst kvinna. Där finns mängder av vittra anspelningar, inte minst till nordisk mytologi, vilket ställer krav på läsaren, och det tycker jag är roligt. Jag fick slå upp ett och annat. Upp med en hand alla som vet vem Nidhögg var ;)
För min del hade boken gärna kunnat vara hundra sidor kortare, så att inte den feministiska kampen hade bäddats in i naturromantik, mytologi och böner till Gud. Men kanske var det nödvändigt för att dåtidens läsare skulle ta till sig bokens budskap.
I kaosutmaningen får denna bok svara mot punkt 22: Läs en feministisk bok.
Boken får även ingå i Vargnatts klassikerutmaning att läsa en klassiker per månad. Hertha är min majklassiker.
torsdag 23 maj 2019
Helgfrågan v. 21
Helgfråga från Mias bokhörna. Mors Dag är det som tjänat som ledstjärna den här gången. Helgfrågan lyder:
En bok som du skulle kunna ge bort till din mamma?
Bonusfråga: Om du själv skulle få en mors dags-present, vad skulle det vara?
Min snart 92-åriga mamma är tyvärr dement, så det är helt uteslutet att hon skulle kunna läsa en bok. Men om hon inte hade varit det, så tror jag att hon skulle kunna tycka om en bok av Bo Setterlind.
Om jag skulle få en mors dags-present skulle jag bli oerhört förvånad :))
En bok som du skulle kunna ge bort till din mamma?
Bonusfråga: Om du själv skulle få en mors dags-present, vad skulle det vara?
Min snart 92-åriga mamma är tyvärr dement, så det är helt uteslutet att hon skulle kunna läsa en bok. Men om hon inte hade varit det, så tror jag att hon skulle kunna tycka om en bok av Bo Setterlind.
Om jag skulle få en mors dags-present skulle jag bli oerhört förvånad :))
onsdag 22 maj 2019
Omslagsonsdag: Tåg, järnväg
Det är omslagsonsdag hos Boklysten. Temat den här gången är tåg och järnväg. Det gick trögt, så jag fuskade lite. Den helnördiga boken "Stationshus. Järnvägsarkitektur i Sverige" har varken tåg eller järnväg på omslaget. Men väl ett stationshus, så jag tar med den ändå. Här är mina tåg- och järnvägsböcker:
Dagens visdomsord 2019-05-22
Att vara snäll mot någon du ogillar betyder inte att du är falsk. Det betyder att du är mogen nog att tolerera den personen. (Okänd)
torsdag 16 maj 2019
Helgfrågan v. 20
Helgfråga från Mias bokhörna. Mia tycker det är bra om det finns en presentation av romanfigurerna som man kan gå tillbaka till när man inte kommer ihåg vem som är vem. Helgfrågan lyder:
Vad saknar du i böcker?
Bonusfråga: Vad gör du för att minska suget när du ser en sådan annons?
Jag kan hålla med om att det är bra med en presentation av romanfigurerna, för visst kan det vara svårt att hålla ordning på dem alla. Jag hade inte med det i Skam, men väl i Synd. Annars saknar jag nog inte något specifikt. I vissa böcker kan man sakna en vettig handling, men det är väl inte det som avses med frågan ;)
Jag är inte så förtjust i pocketböcker, så därför blir jag inte speciellt sugen. Dessutom har ekonomin varit mycket ansträngd på sistone, så jag måste låta bli att köpa böcker. Jag har lite dåligt samvete över att jag köpte Kristens resa, även om den var billig. Men den bad om att få komma till mig ;)
Vad saknar du i böcker?
Bonusfråga: Vad gör du för att minska suget när du ser en sådan annons?
Jag kan hålla med om att det är bra med en presentation av romanfigurerna, för visst kan det vara svårt att hålla ordning på dem alla. Jag hade inte med det i Skam, men väl i Synd. Annars saknar jag nog inte något specifikt. I vissa böcker kan man sakna en vettig handling, men det är väl inte det som avses med frågan ;)
Jag är inte så förtjust i pocketböcker, så därför blir jag inte speciellt sugen. Dessutom har ekonomin varit mycket ansträngd på sistone, så jag måste låta bli att köpa böcker. Jag har lite dåligt samvete över att jag köpte Kristens resa, även om den var billig. Men den bad om att få komma till mig ;)
onsdag 15 maj 2019
Omslagsonsdag vecka 20: Katter
Det är omslagsonsdag hos Boklysten. Temat den här gången är katter. Trevligt tema, för då fick jag chansen att ta med min egen bok Ingenting att se. Här är mina kattböcker:
Dagens visdomsord 2019-05-15
Ibland behöver man bara få rasa ihop i en liten hög och släppa ut alla känslor. Sedan orkar man vara rakryggad igen. (Lill Sjölund)
tisdag 14 maj 2019
Ett bokpaket
Jag glömde berätta att jag fick ett bokpaket för några dagar sen. Inte oväntat, eftersom det var en bok jag hade köpt på nätet. Kristens resa av John Bunyan. En gammal klassiker som jag ska läsa vid tillfälle. Den utgavs första gången 1678!
söndag 12 maj 2019
En smakebit på söndag - Hertha
Idag är det söndag. Utan att komma med några spoilers delar man på söndagen med sig av ett stycke från den bok man just håller på med att läsa. Spindeln i nätet denna vecka är bloggen Flukten fra virkeligheten. Boken jag ska börja läsa nu heter Hertha och är skriven av Fredrika Bremer. Den utgavs första gången 1856.
Romanen är en tragisk berättelse om en kvinna som i hat och kärlek är bunden vid en tyrannisk far. Först hans död lämnar henne vägen öppen till ett giftermål med en man beredd att bli hennes kamrat i kristligt välgörenhets- och bildningsarbete. Sjukdom och död drar dock ett streck över hennes förhoppningar som - det är bokens evangelium - framtidens kvinnor kan och bör förverkliga.
Smakbiten är hämtad från bokens inledning på sidan 23:
"Ingenstädes - säger ett ordspråk - går det underligare till än i denna världen." Men ingenstädes i denna världen gick det väl underligare till än en afton i vår goda stad Kungsköping år 18..; ty där var ett stort sällskap församlat och där hörde man ordas så här:
"Nu, mitt herrskap, måste vi ta ihop på skarpa allvaret! Alla grupperna i ordning! Kamelior, Resedor och Rosor, församlen er i detta hörn; ljusalfer och troll i det andra, mitt emot. Gudar och gudinnor, träden fram - Olympen till höger, Walhalla till vänster. Jupiter, överste Jupiter, var är han? ... Står och skakar hand med Odin, minsann. Överste Jupiter, hör hit. Vad har ni att göra i Walhalla? Ni hör till olympiska avdelningen. Fru Frigga, var så god och tag reda på Odin och hans folk. Vi måste hålla ordning i världen."
"Jaja, glöm bara inte att Odin skall dansa med Juno och jag med Jupiter!"
Romanen är en tragisk berättelse om en kvinna som i hat och kärlek är bunden vid en tyrannisk far. Först hans död lämnar henne vägen öppen till ett giftermål med en man beredd att bli hennes kamrat i kristligt välgörenhets- och bildningsarbete. Sjukdom och död drar dock ett streck över hennes förhoppningar som - det är bokens evangelium - framtidens kvinnor kan och bör förverkliga.
Smakbiten är hämtad från bokens inledning på sidan 23:
"Ingenstädes - säger ett ordspråk - går det underligare till än i denna världen." Men ingenstädes i denna världen gick det väl underligare till än en afton i vår goda stad Kungsköping år 18..; ty där var ett stort sällskap församlat och där hörde man ordas så här:
"Nu, mitt herrskap, måste vi ta ihop på skarpa allvaret! Alla grupperna i ordning! Kamelior, Resedor och Rosor, församlen er i detta hörn; ljusalfer och troll i det andra, mitt emot. Gudar och gudinnor, träden fram - Olympen till höger, Walhalla till vänster. Jupiter, överste Jupiter, var är han? ... Står och skakar hand med Odin, minsann. Överste Jupiter, hör hit. Vad har ni att göra i Walhalla? Ni hör till olympiska avdelningen. Fru Frigga, var så god och tag reda på Odin och hans folk. Vi måste hålla ordning i världen."
"Jaja, glöm bara inte att Odin skall dansa med Juno och jag med Jupiter!"
lördag 11 maj 2019
Och bergen skall rämna
Titel: Och bergen skall rämna
Författare: Erika Olofsson Liljedahl
Förlag: Historiska Media (2019)
Antal sidor: 351
Tornehamn, sommaren 1901. I det karga norrländska rallarsamhället bor prästfrun Hedvig med sin make. Mellan fjällen, där renarna betar och samerna lever, ska järnvägen ta plats. Livet i norr har inte blivit som Hedvig hoppats. Den lilla kammaren i prästgården ekar tom och dagarna är händelselösa. Enda ljusningen är att hennes bror David har fått arbete vid banan. Men syskonens återseende blir långt ifrån enkelt.
I hopp om att mota bort besvikelsen åtar sig Hedvig att undervisa en grupp samiska barn, ett av dem är Marets dotter, Sára. Mötet med flickan, som till en början känns trösterikt, river upp sår i Hedvig och hon får allt svårare att hantera situationen. I Davids barack pågår samtidigt ett maktspel som tvingar honom att välja sida.
Och bergen skall rämna är Erika Olofsson Liljedahls andra roman. Hennes hyllade debutroman hette Någonstans brister himlen. Eftersom jag var stormförtjust i den boken var mina förväntningar mycket höga inför Och bergen skall rämna. Jag får väl säga att denna bok endast delvis levde upp till mina förväntningar.
Låt mig först säga att författaren även denna gång skapar en berättelse från en gången tid, där den tidsanda hon gör sig till tolk för känns trovärdig. Den svenska rasismen gentemot samerna beskrivs utan förskönande omskrivningar. Vårt land har betraktat samerna som människor som saknar möjligheter att ingå i ett "civiliserat" samhälle, på samma sätt som européer sett på afrikaner, aboriginer och Amerikas urbefolkning.
Miljöskildringarna är fina och genom Hedvigs ögon får vi se fjällen, myggen, midnattssolen och den växtlighet som finns i de nordligaste delarna av vårt land. Hedvig är bokens huvudperson. En svårmodig prästfru, som i hemlighet fått missfall. Den sorg detta inneburit bär hon med sig genom boken. Saknaden får henne att vilja ta till sig sameflickan Sára. Flickan är blond, och Hedvig har fantasier om att flickan kanske inte alls hör till samerna. Är hon möjligen bortrövad?
Maken, prästen Georg, är en av bokens plattare figurer. Han verkar vara konstant missnöjd och bryr sig föga om sin hustru. Det hade varit intressant att få veta hur Georg och Hedvig blev ett par. De verkar inte ha något som helst gemensamt.
När jag läste Någonstans brister himlen slogs jag särskilt av författarens vackra, poetiska språk. Måhända är jag därför extra kritisk, för jag önskar verkligen att någon hade velat påpeka bristerna innan boken gick i tryck. Alltför ofta skrivs pronomen i subjektsform när de i själva verket är objekt och flera gånger finns dubbla negationer. Vid tre tillfällen sägs någon "inte ha mage att" när det nog snarast handlar om att denna "inte haft hjärta att".
Men trots de brister jag ser i boken, som jag kanske mest lagt märke till därför att mina förväntningar var så uppskruvade, anser jag ändå boken vara läsvärd. Genom Hedvig och hennes närmaste får vi en bild att förhållanden i vårt land som vi inte har någon anledning att vara stolta över.
I kaosutmaningen får denna bok svara mot punkt 17: Läs en bok utgiven av en svensk författare 2019.
Författare: Erika Olofsson Liljedahl
Förlag: Historiska Media (2019)
Antal sidor: 351
Tornehamn, sommaren 1901. I det karga norrländska rallarsamhället bor prästfrun Hedvig med sin make. Mellan fjällen, där renarna betar och samerna lever, ska järnvägen ta plats. Livet i norr har inte blivit som Hedvig hoppats. Den lilla kammaren i prästgården ekar tom och dagarna är händelselösa. Enda ljusningen är att hennes bror David har fått arbete vid banan. Men syskonens återseende blir långt ifrån enkelt.
I hopp om att mota bort besvikelsen åtar sig Hedvig att undervisa en grupp samiska barn, ett av dem är Marets dotter, Sára. Mötet med flickan, som till en början känns trösterikt, river upp sår i Hedvig och hon får allt svårare att hantera situationen. I Davids barack pågår samtidigt ett maktspel som tvingar honom att välja sida.
Och bergen skall rämna är Erika Olofsson Liljedahls andra roman. Hennes hyllade debutroman hette Någonstans brister himlen. Eftersom jag var stormförtjust i den boken var mina förväntningar mycket höga inför Och bergen skall rämna. Jag får väl säga att denna bok endast delvis levde upp till mina förväntningar.
Låt mig först säga att författaren även denna gång skapar en berättelse från en gången tid, där den tidsanda hon gör sig till tolk för känns trovärdig. Den svenska rasismen gentemot samerna beskrivs utan förskönande omskrivningar. Vårt land har betraktat samerna som människor som saknar möjligheter att ingå i ett "civiliserat" samhälle, på samma sätt som européer sett på afrikaner, aboriginer och Amerikas urbefolkning.
Miljöskildringarna är fina och genom Hedvigs ögon får vi se fjällen, myggen, midnattssolen och den växtlighet som finns i de nordligaste delarna av vårt land. Hedvig är bokens huvudperson. En svårmodig prästfru, som i hemlighet fått missfall. Den sorg detta inneburit bär hon med sig genom boken. Saknaden får henne att vilja ta till sig sameflickan Sára. Flickan är blond, och Hedvig har fantasier om att flickan kanske inte alls hör till samerna. Är hon möjligen bortrövad?
Maken, prästen Georg, är en av bokens plattare figurer. Han verkar vara konstant missnöjd och bryr sig föga om sin hustru. Det hade varit intressant att få veta hur Georg och Hedvig blev ett par. De verkar inte ha något som helst gemensamt.
När jag läste Någonstans brister himlen slogs jag särskilt av författarens vackra, poetiska språk. Måhända är jag därför extra kritisk, för jag önskar verkligen att någon hade velat påpeka bristerna innan boken gick i tryck. Alltför ofta skrivs pronomen i subjektsform när de i själva verket är objekt och flera gånger finns dubbla negationer. Vid tre tillfällen sägs någon "inte ha mage att" när det nog snarast handlar om att denna "inte haft hjärta att".
Men trots de brister jag ser i boken, som jag kanske mest lagt märke till därför att mina förväntningar var så uppskruvade, anser jag ändå boken vara läsvärd. Genom Hedvig och hennes närmaste får vi en bild att förhållanden i vårt land som vi inte har någon anledning att vara stolta över.
I kaosutmaningen får denna bok svara mot punkt 17: Läs en bok utgiven av en svensk författare 2019.
fredag 10 maj 2019
Ny ledamot i Svenska Akademien
Svenska Akademien har, efter godkännande av HM Konungen, invalt professor Åsa Wikforss som ny ledamot. Åsa Wikforss är författare och filosof och är bosatt i Stockholm.
Hon ersätter Sara Danius på stol nummer 7 och tar sitt inträde vid akademiens högtidssammanträde i december.
Hon ersätter Sara Danius på stol nummer 7 och tar sitt inträde vid akademiens högtidssammanträde i december.
torsdag 9 maj 2019
Helgfrågan v. 19
Helgfråga från Mias bokhörna. Mia känner sig lite stressad över alla nya bra böcker som kommer i vår. Helgfrågan lyder:
Kan du känna dig stressad över alla nya böcker som kommer ut?
Nej, faktiskt inte. Jag har sedan länge insett att de flesta böcker som finns, gamla som nya, inte kommer att bli lästa av mig. Så länge jag har en bok bredvid sängen att läsa, så är jag nöjd. Jag har olästa böcker hemma, så jag bryr mig inte om att kolla vilka nya böcker som kommer. Vill förlagen att jag ska recensera dem, så får de höra av sig.
Kan du känna dig stressad över alla nya böcker som kommer ut?
Nej, faktiskt inte. Jag har sedan länge insett att de flesta böcker som finns, gamla som nya, inte kommer att bli lästa av mig. Så länge jag har en bok bredvid sängen att läsa, så är jag nöjd. Jag har olästa böcker hemma, så jag bryr mig inte om att kolla vilka nya böcker som kommer. Vill förlagen att jag ska recensera dem, så får de höra av sig.
onsdag 8 maj 2019
Omslagsonsdag vecka 19: Bilar
Det är omslagsonsdag hos Boklysten. Temat är bilar, eftersom Boklysten kom att tänka på hur hennes bror brukar skoja om att det är rusningstrafik där hon bor, om det kommer mer än två bilar i timmen. Jag tycker annars att det mest fascinerande är att rusningstrafik är den tid på dagen då trafiken står stilla. Det fick bli nån lastbil och en stridsvagn bland omslagen jag hittade. Extra förtjust är jag i omslaget till Mord i Havanna. Jag har nämligen varit i Havanna. Boken tyckte jag dock inte var så mycket att ha. Här är mina bilböcker:
Dagens visdomsord 2019-05-08
Ångra inget. Om det går bra är det strålande. Om det går dåligt är det en erfarenhet. (Victoria Holt/Eleanor Hibbert)
söndag 5 maj 2019
En smakebit på söndag - Och bergen skall rämna
Idag är det söndag. Utan att komma med några spoilers delar man på söndagen med sig av ett stycke från den bok man just håller på med att läsa. Spindeln i nätet den här veckan är bloggen Betraktninger - tanker om bøker. Boken jag läser heter Och bergen skall rämna och är skriven av Erika Olofsson Liljedahl.
Tornehamn, sommaren 1901. I det karga norrländska rallarsamhället bor prästfrun Hedvig med sin make. Mellan fjällen, där renarna betar och samerna lever, ska järnvägen ta plats. Livet i norr har inte blivit som Hedvig hoppats. Den lilla kammaren i prästgården ekar tom och dagarna är händelselösa. Enda ljusningen är att hennes bror David har fått arbete vid banan. Men syskonens återseende blir långt ifrån enkelt.
I hopp om att mota bort besvikelsen åtar sig Hedvig att undervisa en grupp samiska barn, ett av dem är Marets dotter, Sára. Mötet med flickan, som till en början känns trösterikt, river upp sår i Hedvig och hon får allt svårare att hantera situationen. I Davids barack pågår samtidigt ett maktspel som tvingar honom att välja sida.
Smakbiten kommer från sidan 15:
- Då vaknade du alltså inte av den? sa han.
- Av vad?
- Vargen.
Hedvig öppnade munnen och stirrade på honom. Med ens kändes det som om hon blivit doppad ute i träsket. Huden på armarna knottrade sig och benen blev svaga.
- En varg? viskade hon.
Georg lade ner skorpan på faten.
- Jag skulle inte ha nämnt det, sa han. Fast jag tänkte att det var bättre än att du själv blev överraskad.
Hedvig nickade. Handen skakade så att hon riskerade att förlora greppet om koppen och hon satte ner den på spisen. Den skulle inte kunna stå där länge, när som helst skulle hettan få porslinet att spricka. Som tur var klev Georg fram och petade åt sig den.
Tornehamn, sommaren 1901. I det karga norrländska rallarsamhället bor prästfrun Hedvig med sin make. Mellan fjällen, där renarna betar och samerna lever, ska järnvägen ta plats. Livet i norr har inte blivit som Hedvig hoppats. Den lilla kammaren i prästgården ekar tom och dagarna är händelselösa. Enda ljusningen är att hennes bror David har fått arbete vid banan. Men syskonens återseende blir långt ifrån enkelt.
I hopp om att mota bort besvikelsen åtar sig Hedvig att undervisa en grupp samiska barn, ett av dem är Marets dotter, Sára. Mötet med flickan, som till en början känns trösterikt, river upp sår i Hedvig och hon får allt svårare att hantera situationen. I Davids barack pågår samtidigt ett maktspel som tvingar honom att välja sida.
Smakbiten kommer från sidan 15:
- Då vaknade du alltså inte av den? sa han.
- Av vad?
- Vargen.
Hedvig öppnade munnen och stirrade på honom. Med ens kändes det som om hon blivit doppad ute i träsket. Huden på armarna knottrade sig och benen blev svaga.
- En varg? viskade hon.
Georg lade ner skorpan på faten.
- Jag skulle inte ha nämnt det, sa han. Fast jag tänkte att det var bättre än att du själv blev överraskad.
Hedvig nickade. Handen skakade så att hon riskerade att förlora greppet om koppen och hon satte ner den på spisen. Den skulle inte kunna stå där länge, när som helst skulle hettan få porslinet att spricka. Som tur var klev Georg fram och petade åt sig den.
lördag 4 maj 2019
Izas ballad
Titel: Izas ballad
Originalets titel: Pilátus
Författare: Magda Szabó
Förlag: Nilsson Förlag (2018)
Antal sidor: 375
Efter en kort tids sjukdom avlider Etelkas man Vince, och hennes dotter Iza bestämmer sig då för att ta hand om sin gamla mamma - en kvinna som har vigt hela sitt liv åt hem och familj. Modern lämnar det lilla huset på landet och flyttar in till Izas lägenhet i Budapest. Båda två är de angelägna om att göra sitt bästa av situationen, men trots de goda föresatserna blir det inte som de tänkt sig. Under alldeles för lång tid har de levt helt skilda liv och har olika uppfattningar om det mesta. Missförstånd och konflikter uppstår, och klyftan mellan dem blir bara större och större.
Jag visste egentligen inte vad jag skulle vänta mig av den här boken. Jag hade aldrig tidigare hört talas om författaren, men sprang på den på bokmässan ifjol där den fanns i Nilsson Förlags monter. Jag tyckte om bilden på framsidan och lite fånigt kanske, men boken kändes så skön att hålla i. Jag vet inte om jag har hållit i en bok med danskt band tidigare.
Izas ballad handlar om några medlemmar i en familj och deras närmaste. När fadern dör får Iza för sig att ta med sig sin mor till Izas egen lägenhet i Budapest. Hon gör det med de bästa föresatser, men det är uppenbart att hon tänker ut allting utan att involvera sin mor i beslutet. Modern Etelka ser framför sig hur alla hennes möbler och saker ska göra att lägenheten ser ut precis som det hem hon lämnat. Iza har däremot aldrig haft en tanke på att flytta med gamla, slitna saker. I lägenheten sitter Etelka och krymper alltmer inombords. Ingen behöver henne. Ingen efterfrågar hennes tjänster.
Samtidigt har hon själv en skuld till att det inte går bra. Hon kan inte helt ta till sig att dottern har ett liv, som inte alls liknar det som Etelka känner från hembyn.
Men ändå känner jag nog att allt hade blivit så mycket bättre om Iza inte hade känt ett så starkt behov av att styra andras liv.
Izas ballad är en bra bok; en fin berättelse om psykologin i våra förhållanden till dem som står oss närmast. Det är roligt att Nilsson Förlag har specialiserat sig på att översätta böcker från andra språkområden än de vanliga. Språket är vackert, vilket översättaren János Csatlós ska ha en eloge för. En sista korrekturläsning hade dock varit bra, för vid några tillfällen dyker det om dubblerade ord och andra småfel. Dessa förtar dock inte helhetsintrycket att detta är en läsvärd bok, som jag varmt rekommenderar.
I kaosutmaningen får denna bok svara mot punkt 33: Läs en bok med en möbel på omslaget.
Originalets titel: Pilátus
Författare: Magda Szabó
Förlag: Nilsson Förlag (2018)
Antal sidor: 375
Efter en kort tids sjukdom avlider Etelkas man Vince, och hennes dotter Iza bestämmer sig då för att ta hand om sin gamla mamma - en kvinna som har vigt hela sitt liv åt hem och familj. Modern lämnar det lilla huset på landet och flyttar in till Izas lägenhet i Budapest. Båda två är de angelägna om att göra sitt bästa av situationen, men trots de goda föresatserna blir det inte som de tänkt sig. Under alldeles för lång tid har de levt helt skilda liv och har olika uppfattningar om det mesta. Missförstånd och konflikter uppstår, och klyftan mellan dem blir bara större och större.
Jag visste egentligen inte vad jag skulle vänta mig av den här boken. Jag hade aldrig tidigare hört talas om författaren, men sprang på den på bokmässan ifjol där den fanns i Nilsson Förlags monter. Jag tyckte om bilden på framsidan och lite fånigt kanske, men boken kändes så skön att hålla i. Jag vet inte om jag har hållit i en bok med danskt band tidigare.
Izas ballad handlar om några medlemmar i en familj och deras närmaste. När fadern dör får Iza för sig att ta med sig sin mor till Izas egen lägenhet i Budapest. Hon gör det med de bästa föresatser, men det är uppenbart att hon tänker ut allting utan att involvera sin mor i beslutet. Modern Etelka ser framför sig hur alla hennes möbler och saker ska göra att lägenheten ser ut precis som det hem hon lämnat. Iza har däremot aldrig haft en tanke på att flytta med gamla, slitna saker. I lägenheten sitter Etelka och krymper alltmer inombords. Ingen behöver henne. Ingen efterfrågar hennes tjänster.
Samtidigt har hon själv en skuld till att det inte går bra. Hon kan inte helt ta till sig att dottern har ett liv, som inte alls liknar det som Etelka känner från hembyn.
Men ändå känner jag nog att allt hade blivit så mycket bättre om Iza inte hade känt ett så starkt behov av att styra andras liv.
Izas ballad är en bra bok; en fin berättelse om psykologin i våra förhållanden till dem som står oss närmast. Det är roligt att Nilsson Förlag har specialiserat sig på att översätta böcker från andra språkområden än de vanliga. Språket är vackert, vilket översättaren János Csatlós ska ha en eloge för. En sista korrekturläsning hade dock varit bra, för vid några tillfällen dyker det om dubblerade ord och andra småfel. Dessa förtar dock inte helhetsintrycket att detta är en läsvärd bok, som jag varmt rekommenderar.
I kaosutmaningen får denna bok svara mot punkt 33: Läs en bok med en möbel på omslaget.
torsdag 2 maj 2019
Helgfrågan v. 18
Helgfråga från Mias bokhörna. Mia har varit på bokträff i Jönköping, vilket leder fram till veckans fråga. Helgfrågan lyder:
Brukar du träffa likasinnade och diskutera böcker? Eller skulle du vilja?
Det finns en film, som jag har glömt vad den heter, där damerna i en bokcirkel diskuterar Jane Austens böcker. Det blir inte helt lätt när en man kommer med i cirkeln. Jag har en känsla av att om jag anmälde intresse för att vara med i en bokcirkel så skulle det vara jag och ett antal tanter i kofta ;)
I min bok Ingenting att se är det faktiskt fem kvinnor som går samman i en bokcirkel. Det har de till en början ett stort utbyte av, men sedan kommer katastrofen.
Men nu glider jag bort från ämnet. Nej, jag brukar inte träffa några för att diskutera böcker, även om det nog skulle kunna vara roligt. Men jag är rädd att man blir alltför uppstyrd i sitt läsande, när man måste samordna sitt läsande med andra. Jag vill kunna välja själv vad jag vill läsa.
Brukar du träffa likasinnade och diskutera böcker? Eller skulle du vilja?
Det finns en film, som jag har glömt vad den heter, där damerna i en bokcirkel diskuterar Jane Austens böcker. Det blir inte helt lätt när en man kommer med i cirkeln. Jag har en känsla av att om jag anmälde intresse för att vara med i en bokcirkel så skulle det vara jag och ett antal tanter i kofta ;)
I min bok Ingenting att se är det faktiskt fem kvinnor som går samman i en bokcirkel. Det har de till en början ett stort utbyte av, men sedan kommer katastrofen.
Men nu glider jag bort från ämnet. Nej, jag brukar inte träffa några för att diskutera böcker, även om det nog skulle kunna vara roligt. Men jag är rädd att man blir alltför uppstyrd i sitt läsande, när man måste samordna sitt läsande med andra. Jag vill kunna välja själv vad jag vill läsa.
onsdag 1 maj 2019
Tävling hos Boklysten
Boklysten har utlottningar lite då och då. Den här gången är det Eva Klingbergs "Där rosor faktiskt dör" som lottas ut. Läs mer om tävlingen HÄR.
Omslagsonsdag vecka 18: Eld
Det är omslagsonsdag hos Boklysten. Temat är eld, inspirerat av Valborgshelgen. Jag säger ofta att temat är svårt, men det här tog priset. Jag blev förvånad över hur svårt det var att hitta några böcker som passade till temat. Solstorm är ett gränsfall känner jag,men om det stormar på solen så lär det handla om fasansfull eld. Här är mina eldfängda böcker:
Dagens visdomsord 2019-05-01
Varje samhälle bör bedömas efter hur det behandlar sina bibliotek. (Arvid Hallén, ordförande för Föreningen Heimdal)
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)