Tematrio - Kvinnor

Måndag och dags för Lyrans tematrio igen. Den här gången är temat kvinnor. Så här skriver Lyran: Den här veckan är kvinnodagsveckan här på bloggen, jag ska bjuda på både lite gammalt och nytt med kvinnotema. Temat för trion den här veckan blir därför väldigt lätt.

Berätta om tre bra texter som handlar om kvinnor. Klassiker, lyrik, faktaböcker, elaka mammor, vackra häxor o s v välj själv! Eller blanda hejvilt.

Oj, här finns det ju så mycket. Vad ska man välja?

Jag börjar med en dikt av Gustaf Fröding. Flickan ifråga är väl inte alltför intelligent, men det är ändå ett rörande porträtt av någon som hamnat på glid. Den heter Studentkårens dotter.

"Och nu har jag fått mig en liten,
en smånäpen flicka", sa Fina,
"nu kommer väl hela smiten
av alla studenterna mina
att knuffas och slåss i min trappa
om vem, som är flickungens pappa!
Dä ä ja, dä ä ja, dä ä ja,
dä ä ja, dä ä ja, dä ä ja!
Och sen ska studentkåren samlas
på Gillet och gasken gå lös
och en million ska det skramlas
åt min och studentkårens tös
och namnen, vi henne ska giva,
ska bli Carolina Rediviva.
Och va ska vi sen ha för chim?
Jo, sen
ska docenten Ahlén
få hålla ett tal på rim,
som slutar med: fyrfaldigt leve
må flickan bli gift med en greve!
Dä ä ja, dä ä ja, dä ä ja,
dä ä ja, dä ä ja, dä ä ja!"

Den andra boken är Marianne Fredrikssons Noreas saga. Det är sista delen i hennes trilogi om Adam och Eva och deras närmaste ättlingar. Norea är Adams och Evas dotter; Kains syster. Hon har förmågan att se i det fördolda. Det jag särskilt tycker om i boken är synen på barnen. 
Att allt är möjligt för ett barn till dess att vi vuxna lär barnet vad som är omöjligt och därmed begränsar dess seende.
Särskilt fastnade jag för den här passagen i boken, som berättar hur Norea kunde se stenarna dansa och hon hade även sett "djuret":

Hon älskade den här platsen. Här skimrade sanden, här lyste stenarna i tusen färger, här dansade världen för henne. Här fanns också djuret.
Hon hade mött honom en morgon när frosten ännu svepte stenen i vitt. De hade sett på varann i fullkomlig gemenskap. Det var ett litet, brunskinnat djur, ilsnabbt och skyggt. Ändå hade han inte vikt undan för henne, suttit där bara och sänkt sina svarta ögon i barnets.
Allt hade blivit mycket högtidligt.
Hon hade haft sin bror med den gången. Han  hade blivit otålig, ryckt henne i armen, skrikit åt henne att följa med hem.
- Men ser du då inte, hade hon viskat.
Och brodern hade stirrat på djuret och inte sett det.
Det var på det sättet hon kommit att förstå att djuret var Gud. Gud var osynlig, så hade hennes far sagt. Han uppenbarade sig bara ibland för någon utvald.
Så idag satt hon där bland de dansande stenarna i en värld som sjöng av ljus och färg och väntade. Han skulle komma, hon visste det. Och modern skulle se honom också.
Mor var utvald, såsom Norea själv var det.
I nästa stund fanns han där på klippblocket nära bergets fot och åter möttes deras ögon och hon blev han och han blev hon samtidigt som de båda blev ett med hela den oändliga tillvaron.
Också modern satt stilla. Till slut viskade hon:
- Det är en vessla, Norea.
I samma ögonblick var djuret borta och genom barnet gick en känsla av obestämd sorg. Modern hade sett, något annat var ändå inte möjligt. Men varför kallade hon Gud vessla? Och vad fanns det i ordet som tog fast glädjen och slog den i skärvor?
En stund senare bröt modern upp.
- Här blir för varmt och obekvämt. Det här är ingen trivsam plats, sade hon.
Då såg sig barnet om och stenarna hade slutat dansa.
Och barnet grät, så obegripligt och tröstlöst som bara mycket små barn gråter.

Till sist Bat Seba av Torgny Lindgren. Historien bakom är en av Bibelns mest kända berättelser. Kung David förälskar sig i den vackra Bat Seba, som är hetiten Urias hustru. För att få Bat Seba ser kungen till att Uria dödas. 
Men Lindgren låter Bat Seba växa. Här får man följa en kvinna, som vet att skaffa sig makt och som ser till att döda dem som står i hennes väg. Inget ska kunna hindra hennes son Salomo från att efterträda David på tronen.