Tematrio - Poetiska långa titlar

Måndag och dags för Lyrans tematrio igen. Den här gången är temat poetiska långa titlar. Så här skriver Lyran: Jag har nyligen läst en bok p g a att titeln lockade mig och detta får bli veckans tema.

Berätta om tre romaner med poetiska, långa titlar!

Den första får bli Mark Levengoods Sucka mitt hjärta men brist dock ej. 
Denna bok kan man läsa när man på ett både enkelt och lättfattligt sätt vill få del av en smula livsvisdom. Det är en varmhjärtad bok, som jag önskar att fler skulle hitta.
På ett enkelt sätt levererar Mark Levengood sanningens ord på vägen, så som de har nått honom via hans minst sagt märkliga släktingar eller andra speciella människor han mött på livets väg. Jag säger inte mer, utan ger istället ytterligare ett litet smakprov ur boken:
Jag har inte ett plagg som tål något överhuvudtaget. Frågar jag i affären om denna skjorta kan tvättas i maskin, tittar personalen på mig med fasa och avsky, och jag hör dem tänka: Åk hem till Finland, ondsinta barbar. Nej, kläderna ska helst inte tvättas alls, men om man nu absolut måste, så kanske man kan spraya dem i en lösning av getmjölk från en tibetansk utrotningshotad bergstopp-tacka, eller möjligen gnugga dem rena i armhålan på en nunna.
Jaja. Jag ser på mig i spegeln. Det är som sagt inte så att jag själv heller är helt intakt. Vissa mornar ser jag i sanning ut som om jag skurit citron över ansiktet, och inte kommer det att hjälpa att gnida detta anlete i armhålan på en nunna heller, det skulle bara bli ett fasansfullt liv.

Nummer två blir Fredrik Backmans Min mormor hälsar och säger förlåt.

Den handlar om Elsa som är nästan åtta år och som har en sjuttiosjuårig mormor som är galen. Stå-naken-på-balkongen-och-skjuta-med-paintballgevär-på-män-som-vill-prata-om-Jesus-galen. Men hon är också Elsas bästa, och enda vän. Det är in i mormors sagor Elsa flyr på nätterna. Till en värld där alla är annorlunda, och då behöver ingen vara normal.
När mormor dör efterlämnar hon en serie brev, med ursäkter till folk som hon gjort illa. Det gör att Elsa får lära känna alla dem som bor i huset.
Jag vill understryka att detta inte är en barnbok, även om den vid första påseendet kan ge det intrycket. Den handlar om hur vi vuxna har så svårt att leva tillsammans och med oss själva och det krävs ett barn för att se igenom allt. Lite av barnet som upptäcker att kejsaren är naken.
Boken är mycket underhållande, men samtidigt innehåller den så mycket allvar. Det är en bok som jag bara måste rekommendera.
Det enda negativa är att författaren har lite svårt med språket ibland. Han skriver konsekvent "kommer" istället för "kommer att", vilket leder till många meningar av typen "Det kommer komma..." Elsa är i likhet med mig språklig puritan. Trots detta vill hon vid något tillfälle rätta mormor som säger "Lämna brevet till honom som väntar." Elsa påpekar att det heter "han som väntar."
Men det gör det inte alls i den meningen! Efter preposition följer objekt. Det är synd för romanfiguren Elsa att författaren inte till fullo behärskar svenska språket.
Men som sagt var - det är faktiskt en mycket läsvärd bok!

Den sista boken blir Oscar Waos korta förunderliga liv av Jonut Diaz.

Den handlar om den stackars Oscar Wao, en nörd som aldrig lyckas få till det här i livet. Speciellt inte med tjejer. Men han ger aldrig upp. Ständigt förälskad, och givetvis i kvinnor han inte kan få.
Men den handlar också mycket om Dominikanska republiken och den fruktansvärda terrorn under diktatorn Trujillo. Författaren Junot Diaz har sina rötter i detta land.
Boken är disponerad på ett annorlunda sätt, som jag tycker är spännande. Första delen handlar om den unge Oscar Wao. Andra delen utspelar sig tidigare, och där är hans äldre syster huvudpersonen. Tredje delen ligger ännu tidigare i tiden och handlar om deras mor. Fjärde delen ligger ännu längre bak i tiden och där är huvudpersonen Oscars morfar. Därefter kommer vi tillbaka till Oscar Wao igen. Dessa tidshopp är inte alls störande. Det finns ju inget som säger att en roman måste vara skriven i kronologisk ordning.
Men det finns en sak som stör mig alldeles förfärligt i boken. Den är skriven på engelska och originaltiteln är The Brief Wondrous Life of Oscar Wao. Jag har läst den i svensk översättning, och där finns inget problem. Men där finns mängder av spanska ord och uttryck på varenda sida! Så är det säkert i originalet också. Men jag talar inte spanska!
Måhända är kunskaperna i spanska mer utbredda i USA, men här i Sverige är det nog fler än jag som sitter frågande och undrar vad det var för fiffigt som uttrycktes just där eller där på spanska. Jag hade nog fått större behållning av boken om jag hade kunnat spanska.
Fast sammantaget är det ändå en läsvärd bok. En sådan där bok som man är glad att man kan säga att man har läst :)