Bokbloggen Ugglan & Boken har en tisdagstrio, där det är ett nytt tema varje vecka, och vi uppmanas knåpa ihop vår egen trio. Denna vecka är temat halloween. Nu är det så att jag absolut inte "firar" halloween. Jag blir lite "gôbbgrinig" när jag ser och hör om detta spektakel som ramlat över oss från Amerikat. En helt onödig import. Ska vi fira Thanksgiving och Forth of July också? Men samtidigt vill jag vara med i tisdagstrion. Jag har inga böcker som handlar om halloween, men jag har istället valt tre böcker där det förekommer spöken. Här min spöktrio:
Spöket på Canterville är en riktigt rolig bok. Oscar Wilde driver både med den engelska aristokratin och självsäkra amerikaner. Och det är inte lätt att vara spöke när det flyttar in folk som inte har vett att bli ihjälskrämda när man framför sina allra bästa spökerier.Det är ironin jag tycker bäst om. Som när Wilde skriver om den vackra ambassdörshustrun: Hon hade vackert utseende och en stor portion livsglädje, hon var i många avseenden ganska engelsk och ett utmärkt exempel på att det engelska folket i dag har allting gemensamt med Amerika, utom språket förstås.
Jag lånade boken på biblioteket, och ser att den tydligen hör hemma på barnavdelningen. Jag vet inte om det är jag som är barnslig, men jag tyckte boken var riktigt trevlig.
Herr Arnes penningar av nobelpristagaren Selma Lagerlöf.
Boken är speciell på det sättet att där finns vålnader som visar sig, och för detta blev Selma Lagerlöf kritiserad. Men vad då? Det finns en vålnad i Hamlet också, och trots det brukar Shakespeare ses som en hyfsad författare.
I denna bok mördas den rike herr Arne och allt hans husfolk av trenne skotska knektar. Endast fosterdottern Elsalill överlever. När Elsalill en kort tid senare träffar Sir Archie, blir hon förälskad i honom. Men genom den döda fostersysterns försorg inser hon att Sir Archie är just den man som dödat systern.
För Elsalill blir det ett moraliskt dilemma. Kan hon förråda mannen hon älskar?
Det är en riktig Lagerlöfsaga, och det är en högtidsstund för alla som likt mig älskar Selma Lagerlöf att läsa denna bok.
Inte riktigt Halloween kanske, men bedårande små spöken i alla fall. Laban, Labolina och de andra i familjen.
Läsvärda klassiker alla tre!
SvaraRaderaMargaretha
Ja, det är de absolut!
RaderaI dag är vi "närbesläktade"! Inser att jag borde läsa Canterville, tror inte jag gjort det.
SvaraRaderaDet var en kul bok att läsa.
RaderaFina klassiker i din trio, och så vårt favoritspöke Laban.
SvaraRaderaVisst är Laban söt!
RaderaSpöket på Canterville känns för mig som spökhistoriernas spökhistoria. Jag har både läst och sett den som filmatiseringar flera gånger genom livet
SvaraRaderaJag kände så väl till titeln, men hade inte en aning om vad den handlade om.
RaderaSpöket på Canterville tror jag att jag har läst och det känns som att jag har läst Herr Arnes penningar också. Men jag är inte säker på någon av dem 🙂
SvaraRaderaDet är inte så lätt att minnas alla böcker man läst.
RaderaHerr Arnes penningar av Selma är ett mästerverk, kul omslag till Oscar Wilde, dottern har spelat pjäsen i sin teatergrupp. "Shakespeare som en hyfsad författare" är nog understatement, inte alla författare som håller fyrahundra år.
SvaraRaderaJag var aaaaningen ironisk när jag skrev om Shakespeare. Jag menar bara att det är märkligt att kritisera Lagerlöf för något som anses helt acceptabelt när det gäller Shakespeare.
Raderaimport och import, mina barns kusiner är amerikanska medborgare, haft flera utländska kollegor som fixat trevliga fester... är inte alls grinig för det, har även varit på finska fester
RaderaVisst, men jag hävdar min rätt att tycka att det är en onödig import alldeles oavsett hur många amerikanska kusiner dina barn har.
Raderafinns inga ursvenska högtider, utom häxor som tigger godis till påsk
RaderaVart vill du komma med ditt tjafsande?
RaderaLilla spöket Laban är verkligen bedårande.
SvaraRaderaOm han är <3
RaderaLagerlöfs berättelse har jag läst och gillat :)
SvaraRaderaKörkarlen har också spökinslag!
RaderaTack för härliga tips.
SvaraRaderaVisst är de härliga!
RaderaTre underbara!
SvaraRaderaJa, var och en på sitt sätt.
RaderaSpöket på Canterville roade mig mycket också. uppfattar inte den som en barnbok direkt. Herr Arnes penningar är också bra. och Laban förstås. tre bra val, om du frågar mig!
SvaraRaderaI så fall frågar jag dig gärna :)
RaderaLilla spöket Laban väcker minnen från barndomen! Vi firar inte heller Halloween, men gjorde det en period när barnen var små. Men mest för att det var så fint med alla orangea ljus i mörkret ;-)
SvaraRaderaNär barnen är små och blir inbjudna till maskerad/halloweenparty är det svårt att säga nej. Men själv föredrar jag Allhelgonahelgens lugn med åminnelse av våra hädangångna. Det blir lite speciellt att tända ljus på familjegraven i år eftersom min mamma gick bort i somras.
RaderaHar läst alla i din trio.
SvaraRaderaJa, de är nog lästa av många.
RaderaHerr Arnes penningar gillar jag (precis som allt annat Selma skrivit)! Och Laban förstås :-)
SvaraRaderaJag gillar verkligen Selma Lagerlöf!
RaderaHerr Arnes penningar har jag inte läst men dock de andra.
SvaraRaderaHerr Arnes penningar är en fin saga.
RaderaÄsch, inte kan det väl anses barnsligt att gilla Spöket på Canterville! Klart underhållande liten historia. :)
SvaraRaderaDet var inte jag som placerade den bland böckerna i bibliotekets barnavdelning :)
RaderaLagerlöf var väl ute lite i vatten som inte passade i tidens lite tråkiga realistiska litteratur. Ha, säger jag till alla kritiker. Hon gillar ju det näraliggande övernaturliga.
SvaraRaderaDet är ju en del av förklaringen till att hon blev en så stor författare.
Radera