Dagens visdomsord 2016-03-02

Jag har inget tålamod längre med vissa saker. Det beror inte på att jag har blivit arrogant. Jag har bara kommit till en punkt i mitt liv där jag inte vill kasta bort mer tid på saker som jag ogillar eller som är skadliga för mig. (Meryl Streep)

Veckans utmaning - Lyft på skämskudden

Veckans tisdagsutmaning från Kulturkollo. Så här skriver Fanny: Vad är din skämskuddekultur? Vilka böcker sätter du inte upp på läst-listan eller som halvt göms i bokhyllan? Vilka TV-serier kan du absolut inte missa, men som du inte direkt pratar om när andra vill ha tips? Vilka filmer kan du inte låta bli att gilla, trots att du vet att det egentligen finns så mycket "bättre"?

När jag var yngre (men inte barn) var jag väldigt förtjust i Edgar Rice Burroughs' böcker om John Carter. John Carter transporterade sig på något mystiskt sätt till planet Mars, där han träffade på märkliga figurer att slåss mot.
Jag tror att han fick ihop det med en prinsessa från Mars, som lade ett ägg från vilket deras barn kläcktes.
Egentligen otroligt fåniga historier, som aldrig borde ha tryckts.
För några år sedan gjordes en film baserad på dessa berättelser. Den blev ett totalt fiasko. Förlusten blev visst 200 miljoner kronor.

Pretty woman är en film som jag kan se hur många gånger som helst, och jag blir alltid lika förälskad i Vivian Ward gestaltad av den gudomliga Julia Roberts.
Men egentligen är det ju en helt förfärlig historia. Ung, prostituerad flicka plockas upp av en stenrik affärsman. Efter en vecka ska de skiljas åt, men Vivian inser att hon har förändrats. Hon kan inte återgå till sitt gamla liv.
Edward Lewis (Richard Gere) vill fortsätta träffa henne då och då, men det vill inte Vivian. Hon vill ha sagans slut, då hon räddas av prinsen.
Och till slut åker han till hennes hem och friar. Den lyckliga horan har fått sin prins.
Ja, ni förstår! Inte direkt ett budskap jag vill ge mina döttrar, och ändå så ser jag filmen. Igen och igen.

Tematrio - Uppväxtskildringar

Lyrans Noblesser har en tematrio, som denna gång handlar om uppväxtskildringar. Så här skriver Lyran: Just nu lyssnar jag till Ängeln på tredje trappsteget av Frank McCourt, en alldeles eländig irländsk uppväxtskildring. Och sådana finns det gott om i litteraturen, både (själv)biografiska och fiktiva. Jag har alltid läst och uppskattat barndomsskildringar och det var svårt att begränsa sig till endast tre böcker denna vecka. Men jag hoppas ändå att ni kan ge tips på fler. Berätta om tre bra barndomsskildringar (de behöver inte vara eländiga)!

Jeanette Wintersons bok Det finns annan frukt än apelsiner får bli mitt första val.
Boken ska, om jag förstår saken rätt, vara självbiografisk. Jess växer upp i en adoptivfamilj, där mamman är synnerligen aktiv och bestämd pingstvän. Jess är hennes stora hopp. Flickan ska bli missionär. Uppstår det några konflikter, kan man ju alltid ta en apelsin...
Allt går dock inte som man har tänkt sig. Jess inser att hon är lesbisk och inleder ett förhållande med en annan ung flicka. När församlingen får veta detta, fördöms hon och pastorn och de äldste vill att hon ska bekänna och ångra sina synder.

Göran Tunströms Prästungen är väl värd att läsas. Där skildrar författaren sin uppväxt i Sunne.
Göran Tunström var nämligen son till en präst. I boken följer man den unge pojken, som växer upp i den lilla köpingen. En varm och humoristisk skildring, men han berättar även hur allt blir förändrat när fadern dog.
I Sunne finns en gata som heter Tunströms väg. Då levde fortfarande författaren och man brukar inte uppkalla gator efter levande personer. Men kommunen visste på råd. Man sade att gatan var uppkallad efter prästen Tunström.
Göran Tunström var med när gatskylten avtäcktes, och det var faktiskt jag också. Jag arbetade då på lokaltidningen Fryksdals-Bygden.

Till sist Torgny Lindgrens roman Ormens väg på hälleberget.
Romanen, som är ganska kort, rymmer mycket elände. Huvudpersonen Janis morfar förlorar äganderätten till sin gård till handelsmannen. För att kunna betala arrendet, tvingas Janis mor att betala handelsmannen med sin kropp. När handelsmannen dör, tar hans son över, i alla avseenden. Sedan Janis mor blivit äldre och mindre attraktiv, får dottern Eva (handelsmannens halvsyster) ta över "betalningsansvaret." Efter hennes död, blir det Janis hustru Johanna som utnyttjas.
Idel elände sålunda, men boken är ändå intressant, och den är ju faktiskt Torgny Lindgrens genombrottsroman.
"Tre ting äro mig förunderlige, och det fjerde vet jag icke: Örnens väg i vädret; ormens väg på hälleberget; skeppets väg midt i hafvet; och en mans väg till ena pigo."  (Ords 30:18-19)

En smakebit på söndag - Delhis vackraste händer

Dags för en smakebit på söndagen igen. Utan att komma med några spoilers delar man på söndagen med sig av ett stycke från den bok man just håller på med att läsa. Spindeln i nätet är bloggen Flukten fra virkeligheten. Jag är inte riktigt klar med Ung i ghettot av David Safier. Det är en bok som kräver att jag tar en paus ibland. Men jag har nästa bok redo, nämligen Mikael Bergstrands Delhis vackraste händer.

När Göran Borg inte surfar på en blogg för fotbollsnördar tänker han på sin exfru Mia. Karriären har gått i stå, hårfästet klättrar målmedvetet uppåt och byxlinningen spänner över magen.
Men så knackar det på dörren och in stiger Yogendra Singh Thakur, Yogi kallad. En indisk textilexportör i sina allra bästa och mest underbara år, om han får uttrycka det själv. Yogi tar med Göran på en yttre och inre resa till Indiens myllrande huvudstad New Delhi.
Smakbiten är hämtad från bokens inledning:

"Nå, vad tycker du Har det inte blivit fint efter makeovern?"
Jag nickar och ler. Det ser ut ungefär som det alltid har gjort inne på Salong Cissi. Jag vet ingen människa som är så uppfylld av ständig förändring och samtidigt så monumentalt urusel på det som Cissi. Den vita soffan som förra gången jag var här stod till vänster om en yuccapalm har nu fått röd klädsel och befinner sig till höger om en benjaminfikus. Jag är inte helt säker men tror att brunetten med den androgyna pagefrisyren på den inramade affischen bakom disken tidigare var en blondin med androgyn pagefrisyr.

Ett bokpaket

Igår kom det ett bokpaket med posten! En bok som jag fick alldeles gratis. Jag vann nämligen en utlottning hos Kulturkollo.
Boken jag vann var Floden mellan bergen av den kenyanske författaren Ngugi Wa Thiong'o.

Kvinnoalfabet - V

Kvinnoalfabetsutmaningen från enligt O fortsätter. Nu är det dags för bokstaven V. Den här gången är det hela fem frågor.

1. Vilken är din favoritförfattare med för- eller efternamn på V?
Jag gillar Viveca Lärn, som skrivit böckerna som låg till grund för TV-serien Saltön.
2. Det finns ju annan kultur än böcker. Vilken kvinna med för- eller efternamn på V vill du lyfta fram som är kulturell, men inte just författare?
Jazzsångerskan Viktoria Tolstoy är en mycket duktig sångerska och hon har dessutom en stark utstrålning.
3. Vilken fiktiv kvinna med för- eller efternamn på V tycker du om?
Vad sägs om valkyriorna? Enligt nordisk mytologi valde de ut krigare på slagfältet som skulle dö och förde dem till Valhall eller Folkvång. En valkyria fungerade som en psykopomp (Se där ett härligt ord att googla...)
4. Vilket verk på V av och/eller med en kvinna tycker du är riktigt bra?
Vintersaga är en mycket vacker visa som förvisso skrivits av Ted Ström, men som är mycket starkt förknippad med sångerskan Monica Törnell.
5. Vilken kulturell kvinna med för- eller efternamn på V har du ännu inte utforskat?
Det skulle vara intressant att läsa något av Gunnel Vallquist (1918-2016), som var ledamot av Svenska Akademien.

Bokrean 2016

Tre böcker blev det på bokrean. Mitt liv med Bob av James Bowen, Jag är pilgrimen av Terry Hayes och I sanningens namn av Viveca Sten.
Jag gillade boken Gatukatten Bob och hoppas att uppföljaren också är mysig. Jag är pilgrimen har jag läst om på bokbloggar och den verkar vara uppskattad. Och en Viveca Sten-bok går väl alltid ner :)

Dagens visdomsord 2016-02-24

Filosofi kallar man en snillrik översättning av det oförklarliga till det obegripliga. (Hans Clarin)

Veckans utmaning - Konflikter och kompromisser

Veckans tisdagsutmaning från Kulturkollo. Så här skriver Linda: Dagens utmaning handlar om att presentera kulturella verk som beskriver konflikter och kompromisser. Dela gärna med dig av flera exempel på olika former, som böcker, tv-serier, teaterpjäser, filmer eller varför inte konst.

Då börjar jag med min senast lästa bok, nämligen Ngugi Wa Thiong'os Om icke vetekornet.
Boken utspelar sig i Kenya vid tiden för landets självständighet från Storbritannien.
Under åren närmast före självständigheten har människor valt olika vägar. En del har deltagit i befrielsekampen, medan andra har arbetat för kolonialmakten.
Det är inte lätt att glömma och förlåta. Det är en bok om revolt, skuld och försoning.

Bannlyst är en av Selma Lagerlöfs mindre kända romaner. Den handlar om Sven Elversson, som var nära att dö under en nordpolsexpedition. Efter sin hemkomst misstänks han för att ha ätit människokött för att överleva expeditionen.
Sven blir utfryst av prästen och byborna. Han står utan tvekan lägst i rang av alla i samhället. Ingen vill ha med honom att göra, eftersom det är tabu att på ett sådant sätt förgripa sig på en död människa.
Men boken handlar om så mycket mer än då. Det handlar om den unga prästfrun Sigrun, som älskas så innerligt av sin make att han riskerar att kväva henne med sin svartsjuka.
Emellertid är det nog något helt annat som är Selma Lagerlöfs budskap med boken. Den gavs ut 1918, och då höll första världskriget på. När fiskarna lade ut sina nät fick de upp döda matroser. I boken blir människorna mer och mer medvetna om krigets vansinne. Och då är frågan: Vilket är värst? Att vanhelga en död eller att vanhelga de levande?

Leonardo da Vincis målning Nattvarden. Jesus säger: En av er ska förråda mig. Förskräckta lärjungar säger: Det är väl inte jag?
På tavlan ser man hur apostlarna är upprörda. Men vem är det egentligen som gör rätt och vem gör fel? Om Judas inte förrått Jesus, så hade ju denne inte kunnat dö och uppstå på tredje dagen. Ändå sägs det om Judas att Satan flög in i honom.
Simon Petrus förnekade Jesus tre gånger den natten, men han fick nycklarna till Himmelriket.
Finns det förlåtelse för dem? Och i så fall - vem är dem behöver förlåtas?

Tematrio - Äntligen lästa (eller i alla fall köpta) böcker

Lyrans Noblesser har en tematrio, som denna gång handlar om äntligen lästa (eller i alla fall köpta) böcker. En del böcker har blivit stående länge i min bokhylla och en del författare har jag liksom "sparat". Men varje år blir någon av dem läst och min långa lista har kortats betydligt under de år jag bokbloggat. Berätta om tre böcker ni äntligen sett till att läsa eller om tre böcker ni borde läsa snart!

Under förra året läste jag äntligen Vilhelm Mobergs Utvandrarserie, och här ger jag exemplet Nybyggarna. Vet inte om det är lite fusk, för jag köpte inte böckerna utan jag lånade dem på biblioteket, men de är i alla fall äntligen lästa.
I Nybyggarna har man blivit mer hemmastadda i det nya landet. Alltfler invandrare anländer till Minnesota och till det område där Karl Oskar och Kristina har sitt hem.
Man har bott in sig så väl att man bygger en kyrka och finner en lämplig plats för en begravningsplats och Kristina får äntligen del av Nådemedlen (nattvarden) igen.
Karl Oskar ångrar inte för ett ögonblick att han utvandrat, men för Kristina är det svårare. "Hemma" är fortfarande Sverige. Amerika är "borta".
Men det finns även andra saker som bekymrar henne. Hennes kropp är sliten och hon vill inte föda några fler barn. Hon ber till Gud att han ska låta henne slippa fler graviditeter. Blir hon bönhörd? Kanske, men i så fall inte på det sätt hon hade tänkt sig.
Svårigheterna får henne att börja tvivla på sin tro. Hon tänker de oerhörda orden: "Finns Gud?" Men hon menar ändå att han måste finnas. Det minsta man kan begära av Gud är att han finns.

Körkarlen av Selma Lagerlöf hade stått mycket länge i min bokhylla innan jag äntligen kom mig för att läsa den.
en utspelar sig en nyårsafton. I inledningen får vi veta att slumsystern Edit ligger för döden. Då ber hon att få träffa David Holm. Ingen förstår varför hon vill träffa den försupne mannen.
Det är dock inte slumsystern som är huvudpersonen, utan David Holm. Han dör och blir hämtad av körkarlen. Det är han som ska avlösa Georges, som kört vagnen ett helt år och hämtat de döda. De närmaste timmarna får David följa med körkarlen, och han ser då följderna av det liv han levt och hur det har drabbat hans närmaste.
Om Selma Lagerlöf har läst En Julsaga av Charles Dickens? Skulle nästan tro det!
Det är en söt liten berättelse, men mycket moraliserande. Den vill visa följderna av lasterna. Det viktigaste du kan göra i livet är att försöka leva ett riktigt liv, så att du utan fruktan kan möta döden. Den enda bön du behöver be är: Gud, låt min själ få komma till mognad, innan den ska skördas!

Till sist en bok som står i min bokhylla och som jag av någon outgrundlig anledning har glömt att läsa - Mikael Bergstrands Delhis vackraste händer. Jag köpte den på bokrean 2013 och jag har ingen aning om varför jag inte läst den.
Så det får väl bli ett löfte till mig själv i år. 2016 är året då jag äntligen läser denna bok. 
Det lär vara en rolig bok, så det gör nog inte ont alls att läsa den.