Det har stått stilla ett bra tag. Den andra romanen har bara legat där i datorn. Jag har väl skyllt på jobbet och så. Men nu försöker jag skriva igen. Äntligen har jag kommit över 20 000 ord. (Fast jag skäms lite över att det är längesedan jag berättade att jag skrivit 12 000 ord. Nu får det inte bli stopp igen.) Det känns både skönt och jobbigt. Vem har sagt att det är lätt att skriva. Men historien måste skrivas ned. Det känns så, även om kanske ingen får läsa den.
Lycka till Robert. Själv har jag valt att inte skriva på ett tag.... Maken har drabbats av cancer och jag lägger all min kraft på att lindra. Men ibland är jag in och läser hos mina bloggarvänner för att glömma en stund. Att forma egna texter är dock omöjligt.
SvaraRaderaSer att du valt samma bloggutseende som jag har, som sagt ljust och trevligt.
Tack Inger.
SvaraRaderaCancer är en förfärlig sjukdom. Då förstår jag så väl att dina tankar är någon helt annanstans än i författandet. Jag förstår att din man behöver dig.
Javisst är det ett fint bloggutseende. Tydligen tyckte vi det samma.
Kul att höra att du är igång igen!
SvaraRaderaLycka till! :-)
Själv är jag i redigeringsstadiet, vilket kan kännas en smula drygt emellanåt.
MvH Eva
Eva, då önskar jag dig lycka till också! :D
SvaraRadera