Jag har börjat läsa igenom manuset nu. Alltså "Ingenting att se". Kunde inte hålla mig längre. Jag gör små rättelser här och där.
Det lustiga är att jag blir riktigt gripen ibland. Får nästan tårar i ögonen vid känsliga partier. Det tyder på att det är en bra bok.
Tänk om man kunde få träffa författaren ;)
Det får tyvärr inte jag av mina manus. :( En svår konst det där, Men jag tror verkligen att får du det själv, så får läsaren det också.
SvaraRadera