Tematrio - Länder i titeln

Lyrans Noblesser har en tematrio, som denna gång handlar om länder i titeln. Så här skriver Lyran: Kanske är det här temat lite svårt, men det ska ju vara lite utmanande, eller hur? Temat handlar denna vecka om länder och om folk som bor i dem. Dessutom ska detta finnas med i titeln. Berätta om tre böcker vars titel innehåller något land!

Jag ser att Lyran själv "fuskar" lite genom att använda beteckningar på nationaliteter snarare än länder, så då sneddar jag lite också ;)

Den första boken jag valt är Selma Lagerlöfs Kejsarn av Portugallien. Portugallien är väl nästan ett land, eller...?
Drängen Jan i Skrolycka får en dotter på gamla dar, och hon, Klara-Gulla, är sin fars ögonsten. Men när Jans beskyddare Erik i Falla dör, drabbas Jan av olycka. Eriks måg som tar över i Falla kräver att Jan ska betala för torpet i Skrolycka. Det är en summa som han omöjligen kan få fram. Men då erbjuder sig dottern att fara till Stockholm och få ett arbete så att hon kan tjäna ihop pengarna.
Pengarna anländer i tid, men dottern kommer inte tillbaka. Snart sprids ryktet att Klara-Gulla försörjer sig som prostituerad. Detta är en sanning som hennes far inte kan ta till sig. Istället går han in i en fantasivärld där dottern har blivit kejsarinna av Portugallien. Och då måste ju han själv vara kejsare.
Det är en sorglig berättelse, men naturligtvis läsvärd. Jan i Skrolycka är för övrigt begravd på kyrkogården i Östra Ämtervik, där även Selma Lagerlöf är begravd.

Den andra boken är Åsa Hellbergs Toscana tur och retur. (Toscana var faktiskt ett eget land innan Italien enades 1860.) Sara Raphael köper en motorcykel får ett spottstyver och bestämmer sig för att åka till Toscana för att möta gamla spöken. Givetvis måste bästa vännen, den kända författarinnan Jessica Romin följa med. Jessica, som aldrig kliver ur sina högklackade skor, gapskrattar åt förslaget. Ett par dagar senare sitter hon ändå bakom Sara i skinnställ.
Det är en underhållande bok, men även gripande. Jag skrattar flera gånger, men jag ska även erkänna att jag fick tårar i ögonen vid något tillfälle också, och det är alltid ett gott betyg. Då har författaren lyckats gripa tag i en.
Det är romantik, tantsnusk och gamla sorger som inte har läkt om vartannat. Jag tror inte att jag är den egentliga målgruppen för boken, men jag gillar den. Så det så.

I boken Tyskungen använder Camilla Läckberg samma koncept som i sina andra böcker. Nutid blandas med tillbakablickar, och till sist når man fram till upplösningen. Jag gillar den idén och varför ska hon ändra på ett vinnande koncept? Här har Erica hittat en blodig barnskjorta och en tysk medalj från andra världskriget bland sin mors efterlämnade saker. Hon lämnar medaljen till en expert, men han hittas snart mördad.

Jag gillar boken. Den är svår att lägga ifrån sig. Däremot skulle jag verkligen önska att bokförlaget Forum hade en korrekturläsare, som åtminstone kunde rätta till de värsta språkliga felen...