Denna vecka handlar det om vardag och fest.
Jag börjar med ett vardagsliv, som levs på ett speciellt sätt.
Boken Gatukatten Bob beskriver ett mycket annorlunda människoöde (och kattöde). Gatumusikern James Bowen har fått en träningslägenhet medan han försöker bli av med sitt drogberoende. Då träffar han på en skadad, röd gatukatt, som fullständigt förändrar hans liv.
Han ger katten namnet Bob. Katten visar sig vara osedvanligt intelligent och snart är de båda oskiljaktiga. James tar hand om Bob, och detta att han för första gången är ansvarig för någon annans välbefinnande gör att han blir mer motiverad än någonsin att reda upp sitt liv.
Livet är inte lätt för James, för han har hela tiden kravet på sig att varje dag få ihop pengar för att klara överlevnaden för sig själv och Bob.
James Bowen skriver sålunda om sitt eget liv tillsammans med Bob, och det är en både roande och rörande berättelse.
James Bowen själv står sålunda som författare, men jag tycker det bör nämnas att han haft hjälp av författaren Garry Jenkins att få det till en sammanhängande berättelse, vilket han också nämner i efterordet.
Gatukatten Bob är en lättläst bok, som är mysig att läsa. Rekommenderas till den som vill ha en bok som på en gång är lättsam och behandlar faktiska sociala problem.
Så en bok där en av huvudpersonerna får i uppdrag att organisera en fest utöver det vanliga.
Sthlm Confidential av Hanna E Lindberg var inte speciellt spännande, men det var ändå ett visst driv i berättandet.
Lennie Lee driver en framgångsrik skandaltidning, har en lyxlägenhet på rätt adress och är ständigt omgiven av vackra kvinnor. Men plötsligt händer något. Upplagan rasar. Vännerna vänder sig bort. Allt pekar obönhörligt neråt när han får i uppdrag att fixa århundradets fest åt en affärsman. Pengarna räcker för att lösa alla hans problem - om han överlever.
Solveig Berg är en ung journalist som efter ett ödesdigert misstag hamnat i kylan och förlorat jobbet. Tomheten och ensamheten väcker svarta minnen till liv och hon gör vad som helst för att komma tillbaka.
Kapitlen är korta, och oftast är vartannat kapitel om Lennie och vartannat om Solveig. Det är inget dumt grepp alls. Men jag känner att jag har svårt att engagera mig i personernas öden. Ett plus är väl dock att jag inte lyckades fatta vem som var mördaren i boken.
Ett antal saker lämnades obesvarade. Hur gick det egentligen för Lennie Lee? Men det får man kanske svar på i nästa bok.
inte helt vanlig vardag att leva på gatan
SvaraRaderaNej, men det är vardag för honom.
RaderaTvå böcker jag inte läst, den andra har jag faktiskt inte ens hört talas om. Tack för tipsen!
SvaraRaderaBöckerna om gatukatten Bob är fina och mänskliga.
Radera