Varje lördag presenterar jag en mening från boken jag läser. En mening som har fått mig att stanna upp. Den kan vara humoristisk, men den kan även vara allvarlig. En mening att lägga några sekunder på. För en gångs skulle har jag valt två meningar, annars blir det nog obegripligt. Veckans meningar är hämtad från De som dödar drömmar sover inte av Jan Guillou.
Det var också, från och med nu, så att rabarberprincipen hade trätt i kraft. Den som i en vårdnadstvist först lägger rabarber på barnet vinner, enligt denna specifikt svenska princip.
Häng gärna på! Och länka gärna i kommentarsfältet!
lördag 28 november 2020
Veckans mening v. 48
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
En princip som helt gått mig förbi, om den nu finns i verkligheten (eller bara i Guillous fiktion). "Först till kvarn får först mala" känner man ju till, först till benkvarnen t.ex..: https://ibokhyllan.blogspot.com/2020/11/personalmote-med-doden.html
SvaraRaderaJag betvivlar att det är ett allmänt spritt uttryck.
RaderaIngen särskilt trevlig princip, va? Jag hamnade i tidningshyllan i dag, i st f bok-.
SvaraRaderahttp://klimakteriehaxan.blogspot.com/2020/11/veckans-mening-om-pengar-och-puts.html
Bortsett från uttrycket kan det nog vara så att domstolar har gett vårdnaden till den som de facto har barnet hos sig.
RaderaRabarberprincipen, det var nytt för mig. Lördagens sista skälvande minuter kommer här min: https://scyllashylla.blogspot.com/2020/11/veckans-mening-vecka-48.html
SvaraRaderaDet kan vara så att bara Guillou använder uttrycket ;)
RaderaDet var en...ovanlig princip :p
SvaraRaderaMen ändå inte osannolik. Tanken från domstolarnas sida har väl varit att barnet inte ska behöva ryckas upp ur den invanda miljön när det nu dessutom har varit skilsmässa. Bäst att barnet får vara kvar där det är. Jag hoppas att man idag gör en djupare utredning.
RaderaDen förälder som söker socialtjänstens hjälp vinner ofta deras sympati och den förälderns bild av verkligheten blir då ofta styrande för hur socialtjänstens handläggare uppfattar verkligheten. Ett tunnelseende utvecklas lätt som leder till bekräftelsefel som sedan läggs till grund för att den föräldern som ses som den skyddande föräldern "vinner" vårdnaden. Barnet förlorar då både den utmanövrerade "goda nog" föräldern och den förälder som barnet för att överleva favoriserar, men vars kärlek är villkorad: jag älskar dig om du liksom jag hatar din andra förälder. Denna i många länder och i allt flera fall dokumenterade allvarliga vårdnadstvister kallas föräldraalienation.
SvaraRadera