tisdag 20 december 2022

Tisdagstrion: JUL

Bokbloggen Ugglan & Boken har en tisdagstrio, där det är ett nytt tema varje vecka, och vi uppmanas knåpa ihop vår egen trio. Denna vecka är temat JUL (en boktitel eller författare på varje bokstav). Här är min jultrio:  

John Grishams bok Julfritt är väl kanske ett något annorlunda sätt att beskriva julen och firandet av densamma. I boken möter vi Luther och Nora Krank, som bor i sitt hus på en gata någonstans i USA. Som så ofta i USA (inbillar jag mig) är julfirandet synnerligen omfattande. Det handlar inte bara om att dekorera sin gran. Nej, man måste också ha omfattande dekorationer i trädgården och man måste ge dricks och julgåvor till alla och envar och dessutom köpa almanackor och annat från polisen, brandkåren, scouterna och så vidare.
Det här året har paret Kranks dotter Blair åkt iväg till ett långvarigt projekt i Sydamerika och Luther och Nora ska därför för första gången fira jul ensamma. Då börjar revisorn Luther Krank fundera. Hur mycket kostade julfirandet året innan? Över 6000 dollar! Detta ger honom en idé, som han även får med sig hustrun på. Tänk om man kunde hoppa över julen och istället lägga pengarna på en härlig kryssning i Karibien. Sagt och gjort, de beställer sin resa, och tackar nej till alla julfester och annat. Att avstå från julen visar sig dock lättare sagt än gjort.
Boken är humoristiskt skriven, även om det är uppenbart att den är amerikansk. I det villasamhälle där jag bor skulle inga grannar komma på tanken att lägga sig i vårt julfirande och inte knackar några biffiga polismän på dörren och förväntar sig att man ska köpa almanackor av dem.
Stundtals gick boken mig på nerverna. "Varför måste de göra en så stor sak av det här?!" Men när jag hade läst klart boken fick jag medge att den hade sina poänger. Och slutet är faktiskt inte helt förutsägbart. Så denna bok är en liten bagatell, som man visst kan ta sig för att läsa medan gröten bränns vid.

David Safier lär vara känd för att skriva böcker med humoristiska inslag. Hans roman Ung i ghettot är dock inte en sådan bok.
Den här boken utspelar sig i det judiska ghettot i Warszawa 1943. 16-åriga Mira smugglar mat för att hon och hennes lillasyster Hanna ska överleva i ghettot. När hon får veta att ghettots alla invånare ska skickas till koncentrationslägren för utrotning ansluter hon sig till motståndsrörelsen. De lyckas stå emot de mäktiga SS-styrkorna längre än förväntat. Mycket längre. Hela 28 dagar.
Detta är inte en bok med en "happy ending" och det är heller inte Safiers avsikt. Han har skrivit boken till sina barn, men även till sina farföräldrar som dog i Buchenwald och i Lodz ghetto.
Han ger ingen förskönande bild av hur nazisterna metodiskt arbetade för att utrota judarna. De icke-judiska polackerna är inte intresserade av att hjälpa sina judiska landsmän. Snarast är de glada över att tyskarna utrotar judarna och de hjälper beredvilligt till.
Men det finns även judar som hjälper SS. I en fåfäng förhoppning att själva få överleva finns det judiska poliser som medverkar i gripandet av judar som ska skickas till dödslägren.
Det är en tung berättelse med mycken sorg. Samtidigt finns det, mitt i all förtvivlan, möjlighet att finna kärlek, om än bara för en kort tid.
Idag ökar antisemitismen i Sverige, inte minst på grund av invandringen av muslimer. Jag rekommenderar denna bok varmt för alla som vill få en ökad förståelse för vad antisemitism i praktiken kan innebära.


Den tredje boken får bli Vladimir Nabokovs Lolita.
Av baksidestexten framgår att detta är historien om den 40-årige bildade gentlemannen Humbert Humberts fatala passion för Lolita, den 13-åriga barnkvinnan, "nymfetten", och att boken vid det här laget är en klassiker som har översatts till många språk och även filmats. Det är en gripande kärlekshistoria - trots sitt upprörande motiv - berättad på ett lyriskt mästerligt språk med inslag av både svart humor, ömhet, sinnlighet och poesi.

Låt mig börja med att säga vad Lolita INTE är. Det är inte en pornografisk bok. Jag skulle inte ens kalla den erotisk. Den som till äventyrs kastar sig över denna bok för att få frossa i barnsex kommer att bli djupt besviken.
Visst är det så att Humbert Humbert har en sexuellt förhållande med 13-åriga Dolores, som han kallar Lolita. Men boken är HH:s skildring av sitt liv med särskild tonvikt vid kärleken till den unga flickan. Det märks att författaren är bildad, och jag missar säkert en del eftersom jag oftast inte förstår de franska sentenserna och ofta missar att förstå referenserna till klassisk litteratur.
Baksidestexter är ju reklampelare och behöver inte alltid stämma så väl in. Men jag håller med om att det är en gripande kärlekshistoria och att det är ett vackert språk. Den torra humorn uppskattar jag också.
Tyvärr förstår jag inte slutet. Jag tänker inte "spoila" men kan konstatera att jag inte hängde med i svängarna i bokens slutuppgörelse.
Trots detta tycker jag att detta är en bok som jag kan rekommendera. Låt dig inte skrämmas av ämnet om en vuxen mans sinnliga kärlek till ett barn. Boken innehåller så oerhört mycket mer än detta.

14 kommentarer:

  1. passande trio, känner till böckerna men inte läst

    SvaraRadera
    Svar
    1. Läsvärda böcker, men väldigt olika.

      Radera
  2. Svar
    1. Har du också börjat bli anonym nu? :))

      Radera
  3. Julfritt låter riktigt underhållande!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Det är den, men väldigt amerikansk :)

      Radera
  4. Har inte läst Lolita. Du får mig faktiskt att överväga att göra det.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Man får försöka ha ett öppet sinne när man läser den med tanke på handlingen.

      Radera
  5. Julfritt är den enda jag har läst. Och sett också, faktiskt 🙂

    SvaraRadera
  6. Lolita läste jag för länge sedan men minns tyvärr inte mycket. Jag har för mig att berättaren inleder ett förhållande med Lolitas mamma därför att han egentligen är intresserad av Lolita. Inte särskilt trevligt. Men jag minns kanske fel?

    SvaraRadera
    Svar
    1. Du minns rätt. Det är givetvis obehagligt, men det finns som sagt mycket mer i boken.

      Radera
  7. de två första har jag inte läst. men Lolita läste vi nyligen ganska grundligt i en läsecirkel och jämförde med Darling River av Sara Stridsberg. mycket givande läsning och efterföljande diskussion. jag skrev om det här: https://mrscalloway.blogspot.com/search?q=lolita

    SvaraRadera
    Svar
    1. Roligt att ni vågade välja en bok som Lolita i en läsecirkel.

      Radera