söndag 19 november 2023

En smakebit på søndag - Oändligt blå

Idag är det söndag. Utan att komma med några spoilers delar man på söndagen med sig av ett stycke från den bok man just håller på med att läsa. Spindeln i nätet är Astrid Terese med bloggen Betraktninger. Boken jag läser heter Oändligt blå och är skriven av Ryū Murakami.

En japansk stad med en amerikansk militärbas. Ett house utgör scenen för ett ändlöst knark- och sexparty - bräckliga och ensamma ungdomar ständigt på jakt efter berusning.

Smakbiten är hämtad från sidan 21:

Reiko for upp på bardisken, drog av sig nylonstrumporna medan hon dansade i takt med musiken från skivan. Hon kom fram och kramade om mig och stack in sin tablettluktande tunga i min mun. Sedan spydde hon mörkt, blodblandat kräk, sträckte ut sig på soffan och låg där orörlig.

18 kommentarer:

  1. ny författare, japanskt ofta bra, tack för smakbiten.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ja, jag har då aldrig läst något av honom tidigare.

      Radera
  2. Hu, det lät verkligen inte trevligt.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Nej. Jag visste inte att den skulle vara sån när jag lånade den på biblioteket.

      Radera
  3. nämen usch, där höll frukosten på att komma upp. Gillar japansk litteratur men denna lockade nog inte en gammal tant. hihi. Tack för smakbit

    SvaraRadera
  4. Tack för smakbiten!
    Inte en så trevlig sådan precis, men jag blev nyfiken på den.

    SvaraRadera
  5. den här författaren har jag försökt läsa men stupat på otäckheterna. tack för smakebiten!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Med tanke på din faiblesse för japanska författare var jag nyfiken på vad du skulle säga.

      Radera
  6. Oj, det lät lite otäckt i smakbiten.

    SvaraRadera
  7. Hoppas verkligen inte de två sakerna hände samtidigt.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jag råkade nog göra lite fel på biblioteket. Jag hade tänkt läsa något av Haruki Murakami...

      Radera
  8. Låter smått äckligt. Tack för smakbiten!

    SvaraRadera
  9. Haruki Murakami har jag läst mycket av men inte denne Murakami.

    SvaraRadera