Sidor
- Startsida
- Om mig
- Mina böcker
- Ljudböcker
- Antologier
- På gång
- Om recensionsexemplar
- Kaosutmaning 2016
- Kaosutmaning 2017
- Kaosutmaning 2018
- Kaosutmaning 2019
- Kaosutmaning 2020
- Kaosutmaning 2021
- Kaosutmaning 2022
- Kaosutmaning 2023
- Kaosutmaning 2024
- Kaosutmaning 2025
- Kvinnliga nobelpristagare
- Klassikerutmaning
- Boktolvan 2022
- Boktolvan 2023
- Boktolvan 2024
onsdag 9 januari 2019
måndag 7 januari 2019
Inte utan dig
Titel: Inte utan dig
Originalets titel: Don't let go
Författare: Harlan Coben
Förlag: Bookmark Förlag (2019)
Antal sidor: 329
Femton år har gått sedan förortspolisen Napoleon "Nap" Dumas bror Leo och dennes flickvän Diana dog i vad som antogs vara ett självmord eller en olyckshändelse. Samma natt försvann även Naps tjej Maura utan förklaring.
Nap har aldrig slutat nysta i vad som egentligen hände. Och när Mauras fingeravtryck dyker upp i en misstänkt mördares hyrbil kommer han allt närmare sanningen - om den kvinna han älskade, de barndomsvänner han trodde att han kände och Leos och Dianas tragiska dödsfall.
För ett år sedan läste jag Harlan Cobens roman Sanningen, och tyckte att det var en mycket bra spänningsroman. Jag kan bara säga att med Inte utan dig har Coben skapat ännu en nervkittlande spänningsroman av förstklassigt märke.
Han börjar i ett lite långsammare tempo, där man får veta saker som det är omöjligt för läsaren att sätta in i ett sammanhang. Men steg för steg knyts händelserna samman, och ju längre in i boken man kommer, desto högre blir tempot. På slutet är det omöjligt att lägga ifrån sig boken. Som den mästare Coben är tror sig läsaren ha fått det mesta klart för sig, men plötsligt ställs allt på ända. Allt är ändå inte som det ser ut att vara.
Coben använder sig i den här boken av en något annorlunda berättarmetod. Historiens jag är polisen Nap Dumas och han berättar hela historien som en monolog riktad till den femton år tidigare bortgångne brodern Leo.
För den som tycker om spänningsromaner är Inte utan dig en njutning att få läsa Den är riktigt bra, helt enkelt!
I kaosutmaningen får denna bok svara mot punkt 18: Läs en bok skriven från ett jagperspektiv.
Originalets titel: Don't let go
Författare: Harlan Coben
Förlag: Bookmark Förlag (2019)
Antal sidor: 329
Femton år har gått sedan förortspolisen Napoleon "Nap" Dumas bror Leo och dennes flickvän Diana dog i vad som antogs vara ett självmord eller en olyckshändelse. Samma natt försvann även Naps tjej Maura utan förklaring.
Nap har aldrig slutat nysta i vad som egentligen hände. Och när Mauras fingeravtryck dyker upp i en misstänkt mördares hyrbil kommer han allt närmare sanningen - om den kvinna han älskade, de barndomsvänner han trodde att han kände och Leos och Dianas tragiska dödsfall.
För ett år sedan läste jag Harlan Cobens roman Sanningen, och tyckte att det var en mycket bra spänningsroman. Jag kan bara säga att med Inte utan dig har Coben skapat ännu en nervkittlande spänningsroman av förstklassigt märke.
Han börjar i ett lite långsammare tempo, där man får veta saker som det är omöjligt för läsaren att sätta in i ett sammanhang. Men steg för steg knyts händelserna samman, och ju längre in i boken man kommer, desto högre blir tempot. På slutet är det omöjligt att lägga ifrån sig boken. Som den mästare Coben är tror sig läsaren ha fått det mesta klart för sig, men plötsligt ställs allt på ända. Allt är ändå inte som det ser ut att vara.
Coben använder sig i den här boken av en något annorlunda berättarmetod. Historiens jag är polisen Nap Dumas och han berättar hela historien som en monolog riktad till den femton år tidigare bortgångne brodern Leo.
För den som tycker om spänningsromaner är Inte utan dig en njutning att få läsa Den är riktigt bra, helt enkelt!
I kaosutmaningen får denna bok svara mot punkt 18: Läs en bok skriven från ett jagperspektiv.
söndag 6 januari 2019
En smakebit på söndag - Inte utan dig
Idag är det söndag. Utan att komma med några spoilers delar man på söndagen med sig av ett stycke från den bok man just håller på med att läsa. Spindeln i nätet denna vecka är bloggen Flukten fra virkeligheten. Boken jag läser nu heter Inte utan dig och är skriven av Harlan Coben.
Femton år har gått sedan förortspolisen Napoleon "Nap" Dumas bror Leo och dennes flickvän Diana dog i vad som antogs vara ett självmord eller en olyckshändelse. Samma natt försvann även Naps tjej Maura utan förklaring.
Nap har aldrig slutat nysta i vad som egentligen hände. Och när Mauras fingeravtryck dyker upp i en misstänkt mördares hyrbil kommer han allt närmare sanningen - om den kvinna han älskade, de barndomsvänner han trodde att han kände och Leos och Dianas tragiska dödsfall.
Smakbiten är hämtad från sidan 185:
När jag kommer tillbaka hem ser jag familjen Walsh ute i trädgården. Jag ler mitt breda mr God granne-leende. Se bara hur harmlös den där ensamstående killen är. De vinkar tillbaka.
De känner naturligtvis till din tragiska historia. Den har blivit en legend, som man säger, häromkring. Det förvånar mig nästan att inte någon Springsteenkopia här i Westbridge har skrivit ett "Ode till Leo och Diana". Ändå tror alla att det inte skulle kunna hända dem. Det är så människor fungerar. De hungrar efter detaljerna inte bara för att de är sensationslystna - även om det utan tvekan är en del av förklaringen - utan än mer för att känna sig säkra på att det rimligen inte skulle kunna dem. De där båda tonåringarna drack för mycket. De använde droger. De tog alldeles för stora risker. Föräldrarna gav dem inte tillräckligt bra uppfostran. De hade inte koll på dem. Eller vad det nu kunde vara. Alltså: det kan inte hända oss.
Förnekelsen är inte reserverad enbart för de sörjande.
Femton år har gått sedan förortspolisen Napoleon "Nap" Dumas bror Leo och dennes flickvän Diana dog i vad som antogs vara ett självmord eller en olyckshändelse. Samma natt försvann även Naps tjej Maura utan förklaring.
Nap har aldrig slutat nysta i vad som egentligen hände. Och när Mauras fingeravtryck dyker upp i en misstänkt mördares hyrbil kommer han allt närmare sanningen - om den kvinna han älskade, de barndomsvänner han trodde att han kände och Leos och Dianas tragiska dödsfall.
Smakbiten är hämtad från sidan 185:
När jag kommer tillbaka hem ser jag familjen Walsh ute i trädgården. Jag ler mitt breda mr God granne-leende. Se bara hur harmlös den där ensamstående killen är. De vinkar tillbaka.
De känner naturligtvis till din tragiska historia. Den har blivit en legend, som man säger, häromkring. Det förvånar mig nästan att inte någon Springsteenkopia här i Westbridge har skrivit ett "Ode till Leo och Diana". Ändå tror alla att det inte skulle kunna hända dem. Det är så människor fungerar. De hungrar efter detaljerna inte bara för att de är sensationslystna - även om det utan tvekan är en del av förklaringen - utan än mer för att känna sig säkra på att det rimligen inte skulle kunna dem. De där båda tonåringarna drack för mycket. De använde droger. De tog alldeles för stora risker. Föräldrarna gav dem inte tillräckligt bra uppfostran. De hade inte koll på dem. Eller vad det nu kunde vara. Alltså: det kan inte hända oss.
Förnekelsen är inte reserverad enbart för de sörjande.
fredag 4 januari 2019
Klassikerutmaningen fortsätter
Jag hängde på Vargnatts klassikerutmaning under 2018, där man ska läsa en klassiker varje månad. Se fliken Klassikerutmaning ovan!
Nu har hon förlängt sin utmaning till första halvåret 2019, och givetvis hänger jag på, för det är roligt med klassiker. Här är de sex klassikerna jag har valt:
Nu har hon förlängt sin utmaning till första halvåret 2019, och givetvis hänger jag på, för det är roligt med klassiker. Här är de sex klassikerna jag har valt:
Hans nåds testamente av Hjalmar Bergman
Världarnas krig av H.G. Wells
Soldat med brutet gevär av Vilhelm Moberg
Stolthet och fördom av Jane Austen
Hertha av Fredrika Bremer
Den unge Werthers lidanden av Johan Wolfgang von Goethe
Bokbloggsjerka 4-7 januari 2019
Bokbloggsjerka i regi av Annikas Litteratur- och kulturblogg har legat nere i halvannat år, men nu är den tillbaka! Så här lyder veckans fråga:
Har du upptäckt en ny genre/författare under 2018?
I slutet av året köpte jag en bok på den Värmländska Bokfestivalen. Den heter Avien och är skriven av Maria Wälsäter.
Boken är en fantasyroman och det är en genre som jag inte alls har intresserat mig för. Men Wälsäters bok var riktigt bra, så kanske försöker jag hitta fler fantasyromaner för att bredda mitt läsande.
Har du upptäckt en ny genre/författare under 2018?
I slutet av året köpte jag en bok på den Värmländska Bokfestivalen. Den heter Avien och är skriven av Maria Wälsäter.
Boken är en fantasyroman och det är en genre som jag inte alls har intresserat mig för. Men Wälsäters bok var riktigt bra, så kanske försöker jag hitta fler fantasyromaner för att bredda mitt läsande.
torsdag 3 januari 2019
Deltagare i Kaosutmaningen 2019
Roligt att så många vill vara med på 2019 års upplaga av Kaosutmaningen. För mig är det fjärde året, men det är första gången jag fixar frågorna.
Dessa har, förutom mig, berättat här på bloggen att de hänger på:
Dessa har, förutom mig, berättat här på bloggen att de hänger på:
- Mrs Calloway
- Hanneles bokparadis
- Cinnamon
- Mimmi - Mitt liv som boknörd
- Annas Fotnoter
- Gabriella (har ingen blogg)
- Fröken Christina
- Barnboksbloggen
- Monika - Bokföring enligt Monika
- Sofies bokblogg
- Bokdamen
- Tantaugusta
- Klimakteriehäxan
- Sara - Sarasbokblog
- Fialia - Läsfåtöljens bokblogg
- Mrs E
- Scyllas hylla
- Anna Forsman - LäsÅret
- Anna Christina - Skrivkammaren
- Boklysten
Edit: Några har tillkommit:
- Saras bokhylla
- Annikas litteratur- och kulturblogg
- Marias bokhylla
- Sofia S (har ingen blogg)
Helgfrågan v. 1
Helgfråga från Mias bokhörna. Hon funderar på hur länge det dröjer innan man har lärt sig skriva 2019. Dessutom känner hon sig väldigt trött, vilket ger en passande bonusfråga den här veckan, men först den "riktiga" helgfrågan:
Vad läser ni just nu?
Bonusfråga: Vad har du för tips mot trötthet?
Just nu läser jag Inte utan dig, som är en spänningsroman av Harlan Coben. Jag har väl läst drygt hundra sidor och den är inte dum alls! Jag har fått den som recensionsexemplar av Bookmark Förlag.
Tips mot trötthet? Jag utgår från att vi inte talar om en trötthet som beror på sjukdom. Då är ju det enkla svaret: Sömn! Bestäm att några måsten inte alls måste göras och kryp ner i bingen och sov!
Om inte det fungerar, så får det bli kaffe. Mycket kaffe! Unna dig en riktigt söt kaka till kaffet, så kommer kombinationen av koffein och socker nog att göra susen ;)
Vad läser ni just nu?
Bonusfråga: Vad har du för tips mot trötthet?
Just nu läser jag Inte utan dig, som är en spänningsroman av Harlan Coben. Jag har väl läst drygt hundra sidor och den är inte dum alls! Jag har fått den som recensionsexemplar av Bookmark Förlag.
Tips mot trötthet? Jag utgår från att vi inte talar om en trötthet som beror på sjukdom. Då är ju det enkla svaret: Sömn! Bestäm att några måsten inte alls måste göras och kryp ner i bingen och sov!
Om inte det fungerar, så får det bli kaffe. Mycket kaffe! Unna dig en riktigt söt kaka till kaffet, så kommer kombinationen av koffein och socker nog att göra susen ;)
onsdag 2 januari 2019
Veckans visdomsord 2019-01-02
Nyårslöfte: Att tolerera idioter mer, förutsatt att det inte uppmuntrar dem att ta upp mer av min tid. (James Agate)
tisdag 1 januari 2019
Mord och inga julvisor
Titel: Mord och inga julvisor
Författare: Tio olika
Förlag: Bokförlaget Semic (2017)
Antal sidor: 167
Mord och inga julvisor är en antologi där tio författare skrivit varsin juldeckare. Jag fick den i julklapp.
Där finns en del kända namn, såsom Camilla Läckberg och Katarina Mazetti. När det gäller Läckberg har antingen hon själv eller förlaget gjort det lätt för sig. Hennes bidrag, Drömmen om Elisabeth, publicerades 2013 i hennes egen bok Mord och mandeldoft. Det känns lite fuskigt.
Roligt är att Semic inför den här boken hade haft en pristävling. Juryn ansåg att tre av de många bidragen som kom in höll såpass hög klass att man inte vilja välja ut en enda vinnare, utan lät alla tre komma med. Mats Wahl bidrar med När jag tänker på Greta och Camilla Prell-Weichl med Lukten av underjord. Men den jag tyckte bäst om var Emil Fredholms novell Stygn. Det är en hemsk historia (i positiv bemärkelse) där historiens jag är obduktionstekniker. Han får en perverterad glädje av sitt yrke. Mer avslöjar jag inte.
I kaosutmaningen får denna bok svara mot punkt 20: Läs en bok som utspelar sig under julen.
Författare: Tio olika
Förlag: Bokförlaget Semic (2017)
Antal sidor: 167
Mord och inga julvisor är en antologi där tio författare skrivit varsin juldeckare. Jag fick den i julklapp.
Där finns en del kända namn, såsom Camilla Läckberg och Katarina Mazetti. När det gäller Läckberg har antingen hon själv eller förlaget gjort det lätt för sig. Hennes bidrag, Drömmen om Elisabeth, publicerades 2013 i hennes egen bok Mord och mandeldoft. Det känns lite fuskigt.
Roligt är att Semic inför den här boken hade haft en pristävling. Juryn ansåg att tre av de många bidragen som kom in höll såpass hög klass att man inte vilja välja ut en enda vinnare, utan lät alla tre komma med. Mats Wahl bidrar med När jag tänker på Greta och Camilla Prell-Weichl med Lukten av underjord. Men den jag tyckte bäst om var Emil Fredholms novell Stygn. Det är en hemsk historia (i positiv bemärkelse) där historiens jag är obduktionstekniker. Han får en perverterad glädje av sitt yrke. Mer avslöjar jag inte.
I kaosutmaningen får denna bok svara mot punkt 20: Läs en bok som utspelar sig under julen.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)












