Dagens visdomsord 2023-01-18

Åar vet att det inte är någon brådska. Tids nog kommer vi fram. (Nalle Puh) 

Tisdagstrion: Systrar

Bokbloggen Ugglan & Boken har en tisdagstrio, där det är ett nytt tema varje vecka, och vi uppmanas knåpa ihop vår egen trio. Denna vecka är temat systrar. Här är min systertrio:  

Första bok i trion får bli Den andra systern av Peter Mohlin och Peter Nyström. Alicia Bjelke är en ung kvinna med ett ansikte så vanställt att folk ryggar tillbaka när de ser henne. Hon är kodgeniet bakom ett banbrytande dejtingföretag som hon startat tillsammans med systern Stella. Men när bolaget gör succé är det bara vackra Stella som syns i strålkastarljuset. Tills hon en dag hittas död. Fallet tilldelas den före detta FBI-agenten John Adderley, som vistas i Karlstad under en ny identitet. John jagas av skuggor från sitt tidigare liv och ser sig tvungen att lämna Sverige för att överleva. Men spelplanen förändras. Istället för att fly måste han en gång för alla göra upp med sitt förflutna - och då visar sig utredningen av mordet på Stella erbjuda en oväntad möjlighet. 

Den andra systern är den andra John Adderley-deckaren. Den första heter Det sista livet. Jätteroligt att böckerna utspelar sig i Karlstad!

Den här boken är annorlunda. Från den första boken vet vi att Adderley har ett hot hängande över sig från en nigeriansk knarkliga i USA. Men nu får detta överraskande inverkan på hans arbete på polisen i Karlstad. Ska han tvingas förfalska bevis i en mordutredning för att skydda sig själv? Han ställs inför ett svårt dilemma och de val han gör är inte självklara.

Fröknarna von Pahlen är en romansvit i sju delar av Agnes von Krusenstjerna. Inte så känd nu kanske, men på 1930-talet var den desto mer uppmärksammad.

Då hade vi nämligen det som kom att kallas Krusenstjernafejden. De tre första delarna hade givits ut av Bonnier utan att det blev några upprörda känslor, men fjärde delen refuserades då de sexuella inslagen blev för uppenbara. Då gavs boken ut på ett mindre förlag, men möttes av tystnad av tidningarna. Inte förrän Karin Boye tog upp boken och påpekade att det var uppenbart att man försökte tiga ihjäl den kom debatten igång; en debatt som pågick i två år.

I konflikten hade Agnes von Krusenstjerna stöd av, förutom Boye, bland andra Johannes Edfelt, Eyvind Johnson och Elmer Diktonius.

Hur var det nu med systrar då? Då får man ge sig till tåls till den sjunde och sista delen som heter Av samma blod.

Slutligen en bok jag inte hunnit läsa ännu. Det är Åsa Hellbergs senaste roman - Inte utan min syster.

Systrarna Anna och Cornelia växer upp på en gård utanför Fjällbacka, i Kville socken. Familjen är fattig, men trots detta får de yngsta flickorna chansen att utbilda sig till sjuksystrar. I storstaden möts den av en helt ny värld av läkare, kvinnosakskvinnor och fascinerande patienter. Arbetet är krävande men framtidstron är stark, för dörren till frihet står på glänt. De vill bli den nya sortens kvinnor, fast priset de får betala är högt. Bara några år senare krossas tillvaron. Ett oäkta barn, en ansvarslös man och förbjuden kärlek drar isär systrarna. Tragedierna följs av år av svårigheter. Det starka band de haft slits sönder av olyckor, kaos och sorg. Var hittar man glädje när hoppet tycks gått förlorat?

Ett bokpaket jag glömt att nämna

Den här boken har jag glömt att nämna. Jag har fått Inte utan min syster av Åsa Hellberg som recensionsex. 

Ett bokpaket

Bokpaketet som väntade på mig i brevlådan idag innehöll boken Nagriljärerna av Emanuel Blume. Jag har tidigare läst Nomadplaneten av samme författare.

En smakebit på søndag - Tordyveln flyger i skymningen

Idag är det söndag. Utan att komma med några spoilers delar man på söndagen med sig av ett stycke från den bok man just håller på med att läsa. Spindeln i nätet är bloggen Betraktninger. Boken jag läser heter Tordyveln flyger i skymningen och är skriven av Maria Gripe.  

Vem är den gamla damen som vill spela schack i telefon? Hur ska man tyda viskningarna i Jonas Berglunds bandspelare? Finns den tretusenåriga egyptiska gravstatyn kvar - och i så fall var? Har den märkliga blå blomman ett ett eget liv? Vad är det som påverkar historiens gång? Slumpen, viljan eller - något annat. Det här är den fantastiska berättelsen om några ungdomars mystiska upplevelser i ett sommarhus i Småland. Hur hemligheter från det förflutna rullas upp på nytt och slutligen avslöjas.

Smakbiten är hämtad från sidan 85:

De stack nyckeln i låset till den blå dörren. Ingen av dem hade lust att prata, inte ens Jonas. Det fanns en oro i luften som de inte visste vad den betydde.

De kom in i rummet som nu vilade i ett stilla grönt kvällsljus.

Det var ett ensamt rum kände Annika plötsligt, ett rum för ensamma människor, ett ensamhetens tysta rum. Det föll henne in, att om hon skulle varit riktigt kär i någon, så skulle hon gärna vilja sitta här för sig själv vid fönstret, känna lindblomsdoften, titta på utsikten och tänka på honom. Det var bara en flyktig tanke som hon slog bort med detsamma. Hon var inte kär i någon.

Veckans mening v. 2

Varje lördag presenterar jag en mening från boken jag läser. En mening som har fått mig att stanna upp. Den kan vara humoristisk, men den kan även vara allvarlig. En mening att lägga några sekunder på. Veckans mening är hämtad från Tordyveln flyger i skymningen av Maria Gripe. Det vete katten vad som avses...

Om bara Jonas kunde låta bli att gå omkring som en osalig ande och trampa katt och se anklagande ut. 

Häng gärna på! Och länka gärna i kommentarsfältet!  

Mord i Bohuslän av Stig O Blomberg

Titel: Mord i Bohuslän

Författare: Stig O Blomberg

Förlag: Bokförlaget Semic (2022)

Antal sidor: 143

Olle Villner hade tänkt sig en lugn och stillsam pensionatssemester i det idylliska Ramsund på den svenska västkusten, men ser sig tvungen att raskt ändra sina planer när ett lik hittas vid havsbrynet. Mannen är uppenbarligen mördad, med en pil i bröstet. Villner är av naturen obotligt nyfiken och har ju dessutom en viss vana att lösa mordgåtor... Kanske finns mördaren rentav bland gästerna på pensionatet?

Mord i Bohuslän av Stig O Blomberg fick jag i julklapp. Den är en nyutgåva av en bok som kom ut 1987 och då hette Dödens pilar. Handlingen utspelar sig 1987.

Författaren var född 1922 och det är inte utan att det märks. En barsk pensionatsföreståndarinna som kallar sina gäster "byrådirektör Alm" och liknande. Så talade man i filmer från 1940-talet, men knappast i dagligt tal på 1980-talet.

En liten pojke säger: "Aktare vad tufft!" Skulle en liten pilt i Bohuslän säga så 1987? Jag tvivlar. Åter tycker jag mig förflyttad till en gammal film från 1940-talet där gossar fick vara med och tala utpräglad Söderdialekt.

Det är tyvärr inte det enda i boken som jag irriterar mig på. Författaren ägnar alltför mycket utrymme åt karaktärernas kläder, frisyrer och liknande. Om en man får vi genom hela boken läsa att han är okammad, men det har ingen bäring på intrigen. En polis har en kostym, som i början är välpressad men som efterhand förlorar sin fräschör. Det är inget fel med att beskriva karaktärerna, men här upprepas eländet genom hela boken. Det känns som om författaren har velat fylla ut texten, och ändå är boken bara på 143 sidor.

Själva kriminalhistorien då? Nej, inte heller den är något att hänga i julgranen. Berättelsen känns inte trovärdig. Den som avlossade pilskottet dyker inte upp förrän i slutet av boken utan att vi får veta speciellt mycket om personen. Det är ett kardinalfel när det gäller deckare som i Agatha Christiestil utspelar sig i en begränsad miljö, i det här fallet på ett pensionat. Då ska den som visar sig ha begått brottet ha presenterats tidigt i boken, så att läsaren kan försöka gissa vem som är den skyldige.

I slutkapitlet rafsas en förklaring till hela händelseförloppet ihop, och där känns det som att sufflén säckar ihop. Det här var verkligen inte någon bra deckare.

Mord i Bohuslän är min första bok i utmaningen Boktolvan 2023.

I kaosutmaning 2023 får denna bok svara mot punkt 35: Läs en bok med färre än 150 sidor.

Ett par böcker från biblioteket

Idag var jag till biblioteket i Vålberg och hämtade två böcker som jag beställt. Det var Tordyveln flyger i skymningen av Maria Gripe och Odinsbarn av Siri Pettersen.

Helgfrågan v. 2

Helgfråga från Mias bokhörna. Mia funderar på om vi läser om böcker. Helgfrågan lyder:

Läser du om böcker? Gärna ett exempel.

Det är sällan jag läser om böcker, men visst finns det undantag. Jerusalem av Selma Lagerlöf är ett exempel. Det stora spelet av Jeffrey Archer ett annat. Finns säkert fler, men det var dessa jag kom så här rakt upp och ner.

Tsarens krona av Clive Cussler och Paul Kemprecos

Titel: Tsarens krona

Originalets titel: Fire Ice

Författare: Clive Cussler med Paul Kemprecos

Förlag: B. Wahlsröms Bokförlag (2004)

Antal sidor: 354

I hjärtat av det gamla Sovjetunionen vill en magnat inom havsutvinningsbranschen utnämna sig själ till tsar av Ryssland. Med hjälp av ett påstått släktskap med ätten Romanov och med en aldrig sinande källa av pengar, har han planer på att avsätta det skakiga ryska parlamentet. Den starka amerikanska oppositionen har han förutsett - en kris på deras egen hemmafront skulle distrahera dem och han vet exakt vad som skulle passa. På havsbottnen längs hela USA:s östkust finns fickor med metanhydrat, även kallat "brinnande is" - ett ämne som ser ut som snö men som är brännhett. Tänk om någon skulle detonera detta - låg säga - utanför New York? Vilka explosioner det skulle bli. Jordskalv. Och vilka jättelika tidvattensvågor...

Tsarens krona av Clive Cussler med Paul Kemprecos är en bok som värmt hyllan länge. Jag tyckte att den lät jätteintressant när jag såg den i bokhandeln och jag började läsa den, men sen tog det av någon anledning stopp och boken åkte in i hyllan. Där har den stått i över 15 år, men nu var det dags.

Boken är intressant och bitvis riktigt spännande. Hur stoppar man en stormrik ryss med en narcisstisk läggning och som har funnit ett vapen som kan ödelägga Amerika och samtidigt göra Sibirien till en kornbod.

Den som får uppdraget att förhindra katastrofen är Kurt Austin från NUMA, Nationella byrån för undervattens- och marinarbeten.

Som är fallet med många böcker av den här sorten älskar författaren att berätta om olika vapentyper och invecklade tekniska detaljer. Man måste vara vapen- och tekniknörd för att till fullo kunna uppskatta detta, och jag är inte en sådan. Men det blir till att skumma igenom sådana avsnitt för att komma tillbaka till den verkliga handlingen.

Amerikanska författare och filmskapare älskar att ge sig in i beskrivningar av befintliga eller uppdiktade kungariken i Europa och få fram tronpretendenter. Man räknar nog kallt med att inga amerikaner har den minsta aning om hur de egentliga förhållandena ser ut, och tyvärr har man nog rätt. I det här fallet utgår man från att det ryska kejsarhuset ska ha upphört att existera efter morden på tsar Nikolaj II och hans son Aleksej. Även döttrarna mördades, men då kan man hitta på att en av döttrarna överlevde och fick barn som då skulle kunna vara tronpretendenter

 Så såg det dock inte ut (och nu är det min tur att vara nördig). Redan i början av 1800-talet hade tsar Pavel I beslutat att endast män kunde ärva tronen. Endast om den manliga delen av kejsarhuset dog ut kunde en dotter till den siste tsaren komma i fråga. I samband med den ryska revolutionen abdikerade Nikolaj II till förmån för sin bror Mihai. Denne avsade sig dock den kejserliga kronan dagen därpå. Mihai mördades av bolsjevikerna 1918. Överhuvud för det kejserliga huset blev sedan storfurst Kirill Vladimirovitj. Vid dennes död 1938 övergick tronanspråken till dennes son Vladimir Kirillovitj. Vladimir var tronpretendent 1938-92. Efter Vladimirs död fanns inte längre några arvsberättigade manliga medlemmar av kejsarhuset. Övriga män i kejsarhuset hade gift sig med icke-kungliga och förlorat sina rättigheter. Då återstod endast Vladimirs enda dotter, storfurstinnan Maria Vladimirovna, som ser sig som kejsarinnan Maria I. Tronföljare är hennes ende son, Georgii Mikhailovitj.

Sålunda bygger mycket av bokens intrig på påhittade regler kring den ryska tronföljden. Men kan man bortse från detta så är det trots allt en intressant och bitvis spännande roman.

I kaosutmaning 2022 får denna bok svara mot punkt 4: Läs en hyllvärmare.