En smakebit på söndag - Sista brevet till Sverige

Dags för en smakebit på söndagen igen. Utan att komma med några spoilers delar man på söndagen med sig av ett stycke från den bok man just håller på med att läsa. Spindeln i nätet är denna gång bloggen Betraktninger. Det är flera veckor sedan jag var med senast, för det har tagit tid att läsa Vilhelm Mobergs bok Nybyggarna (tredje delen i Utvandrarserien). Boken jag läser nu är Sista brevet till Sverige. Det är fjärde och sista delen i Mobergs romanserie om folket från Ljuder socken som emigrerar till Amerika. Smakprovet kommer från sidan 100. Karl Oskar och Kristina har fått veta att Kristina inte överlever en graviditet till, och att de därför måste sluta ligga med varandra. Kristina läser sin aftonbön:

Käre Gud, Du vet så väl att vi efter Dina bud har hållit våra äktenskapslöften och i alla år levat ihop i endräkt och trohet. Min make har allri nåensin åtrått nåen annen, å like lite har jag gjort'at. Karl Oskar har allri glott åt nåen annen kvenna, å allri har jag glott åt nået annet manfolk. Därföre - förlåt oss om vi töcker att vi kunne få va ihop som förr unner den tid vi har igen i världen.
Ä dä bara ett mänskligt påfunn att vi ska leva skeljda åt? Jag vill be att Du opplyser mej om hur dä förhåller sej. Ä detta en prövning så vill vi i ödmjukhet böja oss för Ditt rådslut. Jag ä ju bara en fåkunnig och oförståndi kvenna, men jag trevar efter Din hann, när jag ä tvivelsam å villrådi.
Och så ber jag Dej som allti, käre Gud: Ulrika å Frank ä små och späda än! Gör int mina minsta moderlösa innan di har växt te sej nået mer!
Bevara och beskärma alla som sover i sina bäddar i natt i hela den vida världen! Amen!