måndag 21 augusti 2017

Tematrio - Mörker

Måndag och dags för Lyrans tematrio igen, som drar igång igen efter sommaren. Den här gången är temat mörker. Så här skriver Lyran: Kanske känns det lite onödigt dystert att att börja terminens tematrio med ett tema om mörker. Men det var det temat som kom för mig. Och det kan ju tolkas som mysigt mörker om man vill.

Berätta alltså om tre böcker som innehåller mörker, i bokstavlig eller symbolisk form!


På natten kan det vara rätt så mörkt. Därför tycker jag att Italienska nätter av Katherine Webb kan passa.
Den utspelar sig för snart hundra år sedan. Unga, osäkra Clare Kingsley reser mot sin vilja genom södra Italiens brända landskap. Här ska hon tillbringa sommaren med sin make Boyd, som arbetar för den nyrike markägaren Leandro Cardetta.
När Clare stiger av tåget känner hon genast den laddade stämning som råder i den lilla staden Gioia del Colle. För bortom Leandros lyxuösa villa har spänningen nått bristningsgränsen. Stadens fattiga arbetare söker desperat efter arbete och mat, många av dem är veteraner från första världskriget. En av dem är Ettore. Då Clares och Ettores vägar korsas försvinner hennes hemlängtan i ett slag.
Innan sommaren är slut kommer hjärtan att krossas, våldsam fiendskap gro och omtumlande sanningar att avslöjas. Och Clare kommer att lära sig en läxa för livet...
Det här är en riktigt bra bok. Vi befinner oss i Apulien i södra Italien i början av 1920-talet. Klassmotsättningarna är stora och de fattiga som försöker organisera sig för att kunna få godsägarna att betala en anständig lön blir misshandlade av flåbusar i svarta skjortor - det är de italienska fascisterna som har vuxit fram som politisk rörelse.
Den historien berättar Katherine Webb, men samtidigt handlar boken om en omöjlig kärlekshistoria mellan den gifta engelska unga kvinnan Clare och den fattige lantarbetaren Ettore. Boken är uppbyggd så att vartannat kapitel utgår från Clare och vartannat från Ettore. I början har de inga beröringspunkter, men snart nog träffas de och historierna vävs samman.
Det är het passion under italienska nätter, men båda vet nog innerst inne att de inte kan få henne. Men vem vill lyssna till förnuftet när hjärtat brinner?
Romanen Italienska nätter är politik, passion och tragik. Där finns kärlek, hat, ondska och ren galenskap. Det är mångfalden av mänskliga egenskaper, goda som dåliga, som gör Italienska nätter till en riktigt läsvärd roman.

En annan form av mörker finner vi i Jan Guillous Ondskan.
Boken ska vara delvis självbiografisk, men Guillou har kritiserats för att den alltför mycket avviker från verkligheten. Den saken kan jag inte bedöma.
Däremot är boken fängslande och samtidigt skrämmande i sina skildringar av vad "kamratfostran" kan innebära på en internatskola. I sina bästa former skulle kamratfostran kunna vara något mycket positivt, men här handlar det om utstuderad pennalism.
Huvudpersonen Erik blir misshandlad av sin far och utsatt för svår misshandel på internatskolan, även om han har förmågan att ge igen. Hans kamp är inte mot vare sig fadern eller det förtryckande skolsystemet. Det är en kamp mot Ondskan.

Svärta är ju mörker och noir är franska för svart.
Håkan Tendells roman Göteborg Noir presenteras av författaren på baksidan på ett något oortodoxt sätt: "Ett litterärt mästerverk, men ett moraliskt lågvattenmärke. En roman som gör sig lika bra i bokcirkeln som i bokbålet."
Jag vill nog inte kalla denna roman för ett litterärt mästerverk, men jag vill verkligen inte slänga den i bokbålet. Berättelsen är bitvis riktigt spännande, men det som framför allt bär upp historien är den svarta humor som präglar den.
I de första kapitlen tänkte jag att Tendell nog haft Jens Lapidus' Stockholm Noir-serie som förebild. Det var korta, snabba meningar. Men längre fram kan han inte hålla sig, utan övergår till ett måleriskt språk, som jag faktiskt tycker att romanen vinner på. Den svarta humorn kommer då mer till sin rätt.
Boken handlar om Frank Nguyen (för övrigt ett namn som ger över 62000 träffar på Google), som blir överfallen på stan när han är ute med sin flickvän. Flickvännen försvinner. Sorgen och smärtan gör att Frank blir besatt av tanken att bekämpa ondskan. Med hammaren i fickan går han ut och söker upp människor som i vart fall i hans ögon är onda och kriminella. Men snart går detta över styr och även helt oskyldiga människor drabbas.
Köper man det upplägget så är detta en bra, hårdkokt historia. Den tål att läsas.
Utan att säga för mycket, så är detta inte en roman med lyckligt slut, och det är bra. Hela konceptet med den hårdkokta handlingen och den svarta humorn hade inte mått bra av om alla hade levt lyckliga i alla sina dagar.

18 kommentarer:

  1. bra trio, Guillous bok är stark, kul med göteborgskt.

    SvaraRadera
  2. Har inte läst någon av de här böckerna. Tack för tips!

    SvaraRadera
  3. har inte läst någon av de här mörka böckerna, men jag blir lite sugen på Göteborg noir

    SvaraRadera
    Svar
    1. Italienska nätter rekommenderar jag varmt!

      Radera
  4. Vilken blandning! Ondskan är det enda av Guillou som jag möjligen, eventuellt skulle kunna tänka mig läsa ut en dag.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Inte Arnserien eller romansviten Det stora århundradet?

      Radera
  5. Tack för dina tips! Ondskan är sannerligen mörk.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ja, där hade jag inte velat gå i skolan!

      Radera
  6. Har nyligen köpt en bok av Katherine Webb på second hand, nu blir jag sugen på att läsa! Och Göteborg Noir verkar intressant, alltid uppiggande med deckare och thrillers som utspelas i min hemstad.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Och roligt med författare som inte tillhör de vanliga bästsäljarna.

      Radera
  7. De två första böckerna du nämner är verkligen jättebra. Den sista har jag inte läst.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Alla tre är bra på sitt sätt, men Italienska nätter är lite extra.

      Radera
  8. Ondskan ja, den var riktigt mörk... sann eller osann eller mittemellan. :)

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ja, det är en bra fråga. Guillous mamma och flera gamla klasskamrater säger att den är osann, men de har ju också egna skäl för att förneka allt.

      Radera
  9. Ja Ondskan är en väldigt mörk historia. Italienska nätter har jag tänkt att jag ska läsa någon gång.... ;)

    SvaraRadera
    Svar
    1. Det tycker jag absolut att du ska göra.

      Radera