Judas av Amos Oz

Titel: Judas

Originalets titel: HaBesora al pi Jehuda Ish Kariot

Författare: Amos Oz

Förlag: Wahlström & Widstrand (2017)

Antal sidor: 330

När Schmuel Ash lämnas av sin flickvän och tvingas avbryta sina bibelstudier finner han en oväntad fristad som assistent till den ärrade lärdomsgiganten Gershon Wald. I det gamla huset i Jerusalem bor även Walds svärdotter, den lockande men undanglidande Atalia.

Judas av den israeliske författaren Amos Oz är en fascinerande bok på många sätt. Tempot i boken är långsamt; långt från de smattrande texterna i spänningsromanerna. Ändå är det en bok som trollbinder mig som läsare.

Boken, som utspelar sig 1959-60, handlar om den unge Schmuel Ash, som får anställning som vad väl kan betraktas som en manlig "sällskapsdam". Han ska konversera den gamle handikappade mannen Gershon Wald och servera honom te och kvällsgröt. Samtidigt grubblar han över det ämne som legat till grund för hans oavslutade mastersuppsats - Judiska aspekter på Jesus.

Men det är nog inte den fiktive Schmuel Ash som är det intressanta i romanen. Författaren uppehåller sig mycket kring vad som kunde ha gjorts annorlunda när staten Israel grundades och hur motsättningarna mellan judar och araber hade kunnat biläggas. Var den som förespråkade en gemensam stat en förrädare? Var Judas en förrädare? Svaret på sådana frågor är väl som alltid avhängigt av vem som tillfrågas. Tilläggas bör att Amos Oz, som var fredsaktivist, var en av de första att efter sexdagarskriget 1967 offentligt uttala sig för en tvåstatslösning. "Även en oundviklig ockupation är en korrumperande ockupation", enligt Oz.

Sammanfattningsvis är det en eftertänksam mångfacetterad roman som är mycket läsvärd.

I kaosutmaningen får denna bok svara mot punkt 2: Läs en bok där författaren är från Mellanöstern.