Tematrio - Höstfärger i titeln

Lyrans Noblesser har en tematrio, som denna gång handlar om höstfärger i titeln. Så här skriver Lyran: Det är snart oktober och definitivt höst. Bra, hösten är min favoritårstid, särskilt när den är så fin som årets har varit. Extra mycket tycker jag om att promenera och sparka i höstlöv. Dessutom är träden så fina när lövens färger skiftar till gult, orange, rött och brunt. Och om dessa färger handlar veckans tema. Berätta om tre böcker som har någon av höstens färger i titeln! Var så långsökta ni vill i era tolkningar.

Mellan rött och svart är tredje delen i Jan Guillous romansvit Det stora århundradet. De första delarna heter Brobyggarna och Dandy.
Guillou gjorde mig inte besviken den här gången heller. Den här gången följer vi familjen Lauritzen i både Sverige och i Tyskland under tiden fram till andra världskriget. Det tyska samhället polariseras och motsättningarna letar sig även in i familjen. I släkten finns både judar och SS-officerare.
Jan Guillou är ju en författare som aldrig kommer att få några litterära utmärkelser. Han skriver för en alltför bred publik. Men jag tror ändå att den här romansviten kommer att bli en klassiker. Den kommer med största sannolikhet att filmatiseras, och då kommer vi att ha en svensk Forsythesaga.
(Ack vad jag saknar den serien från min sedan länge svunna barndom...)
Det finns massor med böcker som innehåller färgen röd: Röda rummet, Vi ses vid Röda sten, Röde orm...

Orange is the new black av Piper Kerman är en självbiografisk bok om kvinnan vars förflutna som smugglare av knarkpengar hinner ikapp henne och hon döms till femton månaders fängelse.
Boken handlar om livet innanför fängelsemurarna. Ett hårt liv, men där finns även utrymme för mänsklighet.

Sen kom jag inte på någon bok som innehåller orden gul eller brun, men Lyran skrev ju att vi fick vara så långsökta som möjligt. Därför får det bli Karin Brunk Holmquists Rapsbaggarna. För raps är ju gult, eller hur?
Alla bor inte i storstan och alla är inte så sofistikerade. Som de båda bröderna Henning och Albert, som bor tillsammans som de alltid har gjort, bara en liten bit från barndomshemmet.
Tiden har stått stilla. Allt de båda bröderna begär av livet är en korvbit att lägga på smörgåsen och så naturligtvis snus.
När det öppnas ett hem för kvinnliga missbrukare i barndomshemmet blir de förstås oroliga. Oron får dem att vanka oroligt i rapsfältet och spotta snus. Det blir upptakten till en invasion av både ufologer och malmletare.
De båda bröderna är helt omedvetna om att de själva är orsak till det mesta av alla konstiga saker som sker kring deras hem.
Boken är rolig och det bästa är att jag är övertygade om att det finns sådana här personer som de båda bröderna i verkliga livet. När storstadsborna twittrar, dricker latte och går på spa finns det alldeles riktiga människor kvar där ute.

PS. Missa inte att jag har en utlottning av Samuel Brhanes bok Farväl till Eritrea.